Här var...
Kolla varifrån!
Här var det jul minsann!
Roadtrip
Kolla varifrån!
Roadtrip
Lika som...
Kolla varifrån!
Lika som bär
Modellbebisar!
Kolla varifrån!
Modellbebisar!
Shopping med modifikation
Men här har jag snott ett inlägg från min nya favorit-blogg, En äkta man. Just den här handlar om män som inte vill shoppa. Jag tänker inte visa det här inlägget för min man, han kan få idéer.
Att vara mamma
Dina kläder
Första barnet: Du börjar ha mammakläder så fort din gynekolog berättar att du är gravid.
Andra barnet: Du har dina vanliga kläder så länge som möjligt.
Tredje barnet: Dina vanliga kläder ÄR dina mammakläder.
Barnets namn
Första barnet: Du lusläser alla namnböcker som finns och övar på uttal och olika stavningskombinationer på alla dina favoritnamn.
Andra barnet: Någon måste väl döpa sitt barn efter faster Agda, eller hur? Det kan lika gärna vara du.
Tredje barnet: Du slår upp en bok, blundar och pekar och tittar efter vad fingret pekar på. Carl-Rutger? Det får duga...
Förberedelser inför förlossningen
Första barnet: Du övar på andningen regelbundet.
Andra barnet: Du orkar inte öva eftersom du kommer ihåg att förra gången så gjorde det absolut ingen skillnad alls med den där andningen.
Tredje barnet: Du ber om bedövning i åttonde månaden.
Barnets kläder
Första barnet: Du förtvättar din nyföddes kläder, ordnar dem systematiskt efter färgerna och viker dem fint i babyns egna lilla byrå.
Andra barnet: Du kollar kläderna för att se om de är rena, men slänger bara de med de mörkaste, mest synliga fläckarna.
Tredje barnet: Varför skulle inte pojkar också kunna ha rosa kläder?!
Saker att oroa sig för
Första barnet: Vid minsta lilla tecken på att allt inte är som det ska - ett kort skrik eller vad som helst - så plockar du upp babyn.
Andra barnet: Du plockar upp babyn först när dess skrikande blir så högljutt att det kan väcka din förstfödda.
Tredje barnet: Du lär din treåring hur man vrider upp mekaniska leksaker.
Aktiviteter
Första barnet: Du tar med din baby till babygymnastik, babysim och sagoläsning för babyn.
Andra barnet: Du tar med din baby till babygymnastik.
Tredje barnet: Du tar med din baby till affären och kemtvätten.
Att gå ut
Första barnet: Första gången lämnar barnet hemma med barnvakt så ringer du hem fem gånger.
Andra barnet: Precis innan du går ut genom dörren så kommer du på att du kanske skulle lämna ett telefonnummer där du kan nås.
Tredje barnet: Du säger till barnvakten att bara ringa om hon ser blod.
Hemma
Första barnet: Du tillbringar större delen av dagen med att bara titta på babyn.
Andra barnet: Du tillbringar en del av dagen med att se till så att ditt äldre barn inte kväver, knuffar eller slår babyn.
Tredje barnet: Du tillbringar en liten del av varje dag med att gömma dig från barnen
Hur tänkte de där?
Fånga leksaken...
Kolla varifrån!
Fånga leksaken
Vem bestämmer egentligen?
Konversation med Sanna, måndag morgon:
Mamma: Gumman, vad vill du ha till frukost?
Sanna: Hm... Jag tror bakbröd (=scones).
Mamma (vill inte baka): Men jag tänkte att vi skulle ta gammomacka (=barkis). Du kan få lite socker på om du vill.
Sanna: Nej, jag tror inte det. Jag går och tar fram mjölet.
Sanna vs Mamma: 1-0
Dop avklarat!
Kalaset efteråt blev också lyckat. Maten, kallskuret och potatissallad, åts med god aptit och Cecilias underbara chokladtårtor med grädde och hallonsås hade strykande åtgång, jag hoppas alla blir mätta och nöjda!
Jesper fick också mycket fina presenter - skallror, tallrikar med mumin och heffaklumpen, en namnbricka på halsband, en pall med sitt namn på, ett babyalbum, en fin dragsnigel i trä och mycket annat. Men mest ville huvudpersonen bara ha mamma. När kalaset var slut och lokalen städad klamrade han sig fast i mig som om det gällde livet! Han hade bara varit hos mig under dopet och när han fick mat, annars hade jag ju fullt upp med annat. Så när jag väl satte mig i soffan hos svärmor sög han sig fast i bröstet och höll ett hårt tag i min tröja, han behövde nog tanka lite trygghet, stackars liten! Här kommer lite bilder:
I kyrkan efter dopet...
Jespers gudföräldrar, Linda och Petteri, tillsammans med sin son (och vår gudson) Lukas. 
Paketöppning med små hjälpredor 
Dagens huvudperson, snoffsigt klädd i kritstrecksrandigt... 
Måste bara avsluta med den här bilden. När jag kom upp igår för att natta Sanna hade hon tagit av sig sin älskade röda klänning och skor och hängt upp dem. Jag sa att jag skulle lägga klänningen i tvätten, men då utbrast hon: "Nej mamma! Jag sparar den tills imorgon!"
På det hela taget en lyckad dag!Lite skadeglad kanske?
Idag var Sanna med mig och Jesper på mammafika på Dahls i Arkaden, och när vi gick därifrån träffade vi på Sannas fröken, den av dem som vaccinerade sig tidigt då hon är riskgrupp. Och hör och häpna, de två andra fröknarna har också legat däckade i samma sjuka som barnen - men inte hon! Det är förvisso fortfarande inte säkert att det är grisen som går på dagis, men jag är löjligt nöjd med att jag bestämde mig för att ha Sanna hemma en vecka till!
Idag för trettio år sedan...
Jag var inte så kreativ när det gäller födelsedagspresent i år, jag kunde inte komma på ett smack! Så det blev lite badprodukter som han kan ha i vårt nya bubbelbadkar och så ska hela lilla familjen ut och äta middag på A Hereford Beefstouw ikväll. Men jag hoppas att han blir nöjd ändå.
Nio år tillsammans genererar ju en del bilder. Här kommer ett axplock. Grattis på födelsedagen, älskling! Vi älskar dig!
God natt...
Kolla varifrån!
God natt
Sannaord
hutton - sjutton
lillebror-tv - babymonitor
glömmade onge - förgrömmade unge
Jag hade fler ord, men nu har jag glömt dem. Det finns säkert anledning att återkomma till dem vid ett senare tillfälle.
Som alla barn har hon också lite egna varianter på sångtexter, till exempel klassikern "Fjäril vingad syns på Haga" blir ju givetvis "Flälil vingad syns på hagen" eller min favorit för tillfället:
För en katt e andi katt, ja katt å en hatt och
Alla stoppar, alla stoppar, alla stoppar vill ju vala katt
Låten är alltså "Alla snubbar vill ju vara katt" men Sanna kallar den för "Andi katt" av någon anledning...
Man kunde ju tro att Sanna har växt ifrån Teletubbies
Jag är visst rätt bra ändå...
Sanna bökar runt uppe i sitt rum och ropar till sist till mig som befinner mig på nedervåningen:
-Mammaaaa! Jag måste ha min stora telefon och jag hittar den inte!
-Jag tror den ligger här nere i soffan gumman, du får komma ner och leta.
Sanna stampar ner för trappan samtidigt som hon berättar för alla och ingen:
-Jag måste faktiskt ha den för jag ska ringa till nån. (Oklart vem, men det spelar ingen större roll eftersom telefonen i fråga inte fungerar). Ett par ögonblick senare:
-Mamma! Den låg i soffan!
-Ja, jag sa ju det. Mamma vet ju allt!
-Mm, det är tur att vi har dig mamma!
Nybakad frukost...
Kolla varifrån!
Nybakad frukost
Måsten
För ganska många år sedan sa min syster till mig att jag har för många måsten. Hon hade rätt i det då och dessvärre stämmer det fortfarande. Ibland försöker jag stanna upp och tänka mig för, men jag kan fortfarande bygga upp för många måsten, även när jag är mammaledig. Det är lämna och hämta på dagis, handla, plocka och städa, tvätta, laga mat... Emellanåt försvinner jag i så många måsten att jag glömmer att leka med barnen eller bara sitta i lugn och ro i fem minuter med en bra bok.
Den här veckan har vi dock bestämt att Sanna ska vara hemma från dagis för att förhoppningsvis minska risken att hon och Jesper (och jag) får svininfluensa. Igår var vi uppe tidigt för att få Sanna vaccinerad, och det var tur att vi var på Backa Läkarhus redan kvart i åtta, för vi kom tvåa i kön och bara några minuter efter vi hade kommit ramlade det in ett veritabelt dagis med föräldrar och barn. Underbara Cecilia var med och passade Jesper så jag kunde vara 100% fokuserad på Sanna. Efter sprutan var avklarad tog vi en fika på McDonalds (det var tidigt på morgonen och inget annat var öppet) och sedan åkte vi till Kungsbacka och träffade familjen Claesson. Men väl hemma igen på eftermiddagen kom alla måsten igen. Jag plockade, bar sur bebis, förberedde och lagade middagen, tvättade golvet på toaletten... Det tar liksom aldrig slut!
Så imorse bestämde jag att vi skulle ha en bara-vara dag, jag och barnen. Vi sov tills vi vaknade vid halv åtta, ingen klocka som väckte oss alltså. Sedan lekte Sanna på sitt rum så länge hon ville medan jag duschade och klädde på mig och lillen. Han somnade sedan om i vaggan och jag och Sanna kunde äta en lång, lat frukost i soffan framför barnprogrammen. Och på den vägen är det. Sanna ville pussla och då kunde jag sätta mig på golvet och pussla med henne. Det ser ut som fan här hemma, men jag ska inte bry mig om det idag!
Nu har farmor precis varit här och hämtat Sanna, som glatt följde med henne till Torslanda. Det har varit lite si och så med att vilja vara hos farmor och farfar, så det var en glad överraskning. Hade hon inte velat följa med hade jag naturligtvis inte tvingat henne. Så nu har jag och lilleman eftermiddagen fri att göra vad vi vill. Eller inget alls för den delen. Och jag måste säga att det känns väldigt skönt. i vanliga fall så stör det mig så mycket att det är stökigt eller tvätten måste vikas att jag inte kan slappna av. Och lite stör det mig idag med, men jag ska banne mig inte ha några måsten idag! Så det så!
Fars dag
Men så imorse läste jag Malin Wollins krönika om sin pappa och tänkte att jag kanske också skulle skriva ett par ord om min.
Jag minns inte så mycket av vardagarna med pappa när jag växte upp. Han arbetade hårt på dagarna och var engagerad i Mölndalskorpens fotbollssektion på kvällarna. Men han och jag hade en särskild sak som vi gjorde, och det var att fiska. Jag älskade de turerna vi gjorde tillsammans. Jag minns hur jag nästan frös fötterna av mig när vi pilkade på Rådasjöns is en strålande vintersöndag och de där varma sommarkvällarna på olika campingplatser i Sverige när vi stod vid inplanterade dammar och drog upp dyr regnbåge eller på stenar vid norska älvar och blev mygg- och knottbitna och ändå aldrig lyckades få upp någon av de fiskar som så frestande vakade precis utom räckhåll. Jag minns när han köpte mitt första fiskespö till mig. Det var av svart grafit och jag har fortfarande kvar det. På hösten och vintern följde jag med honom till fiskeklubben och lyssnade på den ena fiskehistorien efter den andra, tills jag tröttnade och gick ut och lekte med biljardbordet som fanns i samma lokal.
En gång stod vi vid en damm på en camping i Gusjöbyn och jag höll just på att dra upp en tung regnbåge när linan brast och fisken flydde med drag och allt. Vi stod kvar och fiskade en stund till och jag hade just dragit upp en annan fisk när det började plaska i vattnet ett par meter ut. Det fortsatte att plaska, närmare och närmare kanten av dammen där vid stod och plötsligt blev det stilla och i vattnet, precis framför våra fötter, ställde sig fisken, fortfarande med draget i munnen. Den rörde sig inte, så pappa kunde plocka upp den med handen. Det blev två fiskar den dagen. Sedan kom det bästa av alltihop. Pappa rensade och saltade in fisken, och nästa dag gick jag ut för att leta reda på en enebuske och sedan enrisrökte vi fisken på den lilla aburöken utanför förtältet på campingen. Det var tider det!
En annan sak som var bara min och pappas var ett Lisebergsbesök på hösten. Han brukade döma en fotbollscup pch på så sätt tjäna lite extra pengar, och för dem brukade vi åka till Liseberg på eftermiddagen. Vi började med en öl till pappa och en cola till mig på puben som låg i källaren på Värdshuset och sedan gick vi runt och spelade på alla hjulen. Jag har aldrig varit en åkare på Liseberg, men jag gillar att spela på hjulen, och den där eftermiddagen fick jag spela så mycket jag ville.
Nu för tiden är pappa pensionär och har blivit morfar, fyra gånger om. Och en sån lekmorfar sen! Det är härligt att se honom leka jage, tappert stödd på en krycka, eller läsa sagor i soffan.
Nu för tiden har vi ju egna barn och maken är således också pappa. Han jobbar också hårt i veckorna och får ta igen lektiden med våra barn på helgerna. I år fick jag inte fixat någon present till honom, men jag och barnen gick ner och pysslade ett kort igår och imorse bakade Sanna scones till honom. Snart skall vi åka till våra pappor med en kram och fika lite och sedan försvinna in i vardagen igen.
Puss på er, papporna i mitt liv! Jag älskar er!
Syskonkärlek
Grisen i säcken
Uppfinning
Kolla varifrån!
Uppfinning
Okej, nu har jag officiellt blivit gammal!
Nu för tiden är nog "Too Sexy" snarare "Too Silly". Jag vet faktiskt inte vad som är värst - att jag inte tycker att "She Wolf" sänder ett bra budskap till unga tjejer, eller att jag överhuvudtaget kommer ihåg Right Said Fred...
