Chocolatefrog

Jag var på besök hos Cornelia i mammagruppen idag och hade båda barnen med mig. Cornelia har en son som är ett par månader yngre än Sanna.
Sanna: Hur gammal är John?
Jag: Han är lika gammal som dig.
Sanna: Men jag är ju större än han.
Jag: Jo, du är ju längre, men annars är ni lika många år, du är bara några månader äldre.
Sanna: Ja, han är fyra och jag är halv fyra.

Igår kväll kom jag ner till vardagsrummet efter att ha nattat Jesper. Det var Sannas tur att nattas och jag förväntade mig en mindre kamp eftersom hon nu efter att ha blivit frisk från halsflussen har vänt dygnet lite, vilket är mindre bra eftersom hon har en dagisvecka kvar innan sommarlovet. Men till min förvåning hittade jag en liten ihopkrupen boll sovandes i fåtöljen. Så jag lyfte upp henne i famnen för att bära upp henne till sängen. Då öppnas ett sömnigt öga på glänt och en trött men irriterad röst säger:
-Mamma, kan du inte låta mig vila färdigt?
-Men gumman, du sover ju och det är faktiskt läggdags.
-Men mamma, jag vill ju titta färdigt på det där spelet!
Spelet är en match i fotbolls-VM som maken sitter och tittar på.
-Nixpix, det är långt kvar på den och du ska sova nu.
-Men jag är inte trött än!
Men den ömma modern är obeveklig och bär upp fröken till sängen, där hon somnar på två röda.
Även om det aldrig är kul att argumentera med en fyraåring så är det ändå rätt skönt att mamma än så länge vet bäst.



(Det här är inte från igår, men principen var densamma)

Jesper har också fått halsfluss, vilket förklarar den allmänna gnälligheten, den höga febern och de hackiga nätterna. Så gissa hur jag tillbringar dagarna - som ett pälsdjur med två kardborrar intrasslade på magen. Stackars mina ungar. Sanna har verkligen varit jättedålig, sådär så hon bara suttit och stirrat rakt fram. På fyra dagar kunde jag bara få i henne lite vatten, men idag har hon äntligen börjat äta igen. Men nu är Jesper som sagt dålig istället. Han hade nästan 40 graders feber inatt, så jag tog honom till läkaren idag och det var inget snack. Morfar var hemma och passade Sanna, det gjorde henne väldigt lycklig!
Nu ska jag gå upp och lägga min stackars lille kille. En alvedon-supp och en slurk Kåvepenin i kroppen gör att han kanske kan få mer än tjugo minuters sömn den här gången.
Hej så länge!

 Vi hade ju ett par underbara dagar i förra veckan med sol och värme, men nu strilar regnet ner när man tittar ut. Inte för att jag har något emot regn, jag tycker faktiskt väldigt mycket om regn, men jag tycker väldigt bra om milda sommardagar också.
Men innan solen försvann tillbringade vi en dag vid Älsjön i Olofstorp och det var härligt! Sanna och maken var till och med i och badade, trots den uppenbara risken för frostskador. För det har ju inte varit tropisk värme direkt och jag tyckte iallafall att det var bra kallt i vattnet, men roligt hade de! Sanna fångade grodyngel också, eller grodingar som hon kallade dem.
    

Lördagen tillbringades på Askims Camping där mina föräldrar ställt husvagnen över helgen. Det var inte riktigt lika varmt och skönt, men ändå en trevlig dag! En mycket oroande sak inträffade dock. Vi gick iväg för att spela minigolf, och jag har ändå varit ganska duktig, om än för många år sedan. Men att bara vara två slag bättre än sin fyraåring känns störande på något sätt. Även om hon kanske inte spelade helt rent alla gånger så vet jag inte om vi genom detta kan sluta oss till att jag har blivit sämre än sämst eller om hon är en talang i vardande.
      

Imorgon är det fredag och Sanna fick välja vad hon ville göra - åka och bada med pappa eller gå på bio med mamma. Hon valde bio, så imorgon skall vi se Alvin&Gänget 2. Hoppas hon tycker den är rolig!

Stackars Jesper kämpar och kämpar med sitt krypande, men hamnar istället platt på magen. Han har haft ett par supergnälliga dagar det senaste, men igår och idag har han varit min guldbebis igen.
Imorse när vi höll på att göra oss färdiga för att gå till dagis hade jag Jesper i mitt knä. Sanna ställer sig ansikte mot ansikte med honom, håller om hans runda kinder med sina händer och säger: Du är så himla fin, lillebror. Hade jag dött där och då hade jag dött lycklig! Vilka ungar jag har va?

Var paparazzi på en rhododendron i veckan, men jag kan inte för mitt liv minnas vart vi sågs. Men fin var den.

Hej så länge!

Idag for lilla familjen på utflykt till Älsjön i Olofstorp. På vägen stannar maken vid en liten Ica-affär för att köpa en tidning och tar med sig Sanna in. Eftersom Jesper sover stannade jag kvar i bilen och filosoferade. Det är en rätt stor parkering för en väldigt liten Ica och efter en stund sladdar en mörk BMW in. Föraren kör runt vår bil på två hjul och ställer sig på snedden, tvärs över två parkeringsplatser. Föraren talar även i mobilen samtidigt och uppenbarligen blir det hela för mycket för sagda förare, och denne kör rätt in i lyktstolpen som står just framför dessa två parkeringar. Det finns inga andra på rätt rejält avstånd. Efter att ha bevittnat detta skådespel stirrar jag stint ut ur rutan på andra sidan medan jag försöker behärska gapskrattet som bubblar i magen. När den kvinnliga föraren och hennes väninna gått därifrån, efter att ha inspekterat fronten på bilen, kikar jag efter dem i backspegeln och tänker:
"Typiskt blondiner!"
Och jag som trodde att jag inte hade några fördomar. Nu ska jag gå och ställa mig i skamvrån...