Kökstävling!
På den här bloggen: http://ejmis.blogg.se/ kan man tävla om ett hemligt paket från "Kök och Stök". Kika in på bloggen och tävla, allt står där! Men tävlingen är slut på söndag, så raska på!Solen sken idag!
Så lite trött blev hon nog av uteleken ändå...I förmiddags fick Sanna syn på sitt paraply som hon fick i födelsedagspresent av farmor. Varje gång det har regnat ute så har det också blåst, så hon har inte använt det än. Men idag skulle hon bara ha det, och eftersom hon är lite sjuk så kan mamma inte neka henne...
Jag gjorde även ett nytt försök på den söta men blålila hakan, men jag och närbilder går inte riktigt ihop. Hakan har blivit mörkare och det har spridit sig lite, men svullnaden har nästan lagt sig. Det här var det bästa jag kunde åstadkomma: 
I måndags på dansen fick jag en present av Karin! Det var en burk med Lumene Vitamin C+, en hudkur som skall ge hyn mer lyster och göra den mjuk. Varje morgon öppnar jag en liten liten kapsel och trycker ut vad som ser ut som en kräm men som känns som en olja när jag smörjer in den. Det är en droppe lyx varje morgon och den lyfter hela dagen!
Det har varit några tuffa, långa dagar nu med jobb och liten sjuk Sanna och det börjar kännas i kroppen. Dessutom har jag fått min mens till slut och det var först idag som jag hade tid att känna efter hur jag mår och jag är trött, har mensvärk som inte är av denna värld och humöret är i höjd med fotknölarna. Så när några basketungar jävlades med mig idag så blev jag förbannad... Jag gjorde inget dumt och jag ångrar inget, men jag var inte heller så sansad som jag brukar vara så lite skäms jag allt. Det är skönt att det är fredag imorgon! Eller idag menar jag, för klockan är tio i ett och jag kan nog sova snart. Jag var inte hemma förrän halv tolv och det är synd att jag behöver så lång tid på mig att varva ner, jag ska ju upp och jobba snart igen.
Himmel, nu börjar nattkvalitétsprogrammen på tv. Xena? Tack, jag tror jag går och lägger mig istället. Godnatt!
Nähä...
...det bidde ingen tågresa till Alingsås med Benamin och hans mamma. Inatt hade vi en ledsen ledsen bebis, inget mamma gjorde var bra och ingen i familjen fick sova förrän bebisen kravlade över sin mor och gosade in sig hos sin pappa. Imorse var hon glad tills vi skulle klä på oss och gå ner för att äta frukost. Då började hon gråta och hålla sig för örat och pratade om att hon ville att jag skulle torka hennes kind. Men när hon fick papper torkade hon bakom örat hela tiden. Hon har ju varit förkyld ett bra tag så jag misstänkte öroninflammation. Men att få en läkartid är lättare sagt än gjort i den här stan. Först satt jag i kö till sjukvårdsupplysningen ett bra tag, de tyckte att vi skulle söka läkare eftersom hon var röd och varm bakom örat. Eftersom jag inte vet vart vi skall vända oss för vård (det finns en speciell barnmottagning här men jag vet inte vart den ligger) så ringde jag BVC på deras telefontid. Fick en telefonsvarare där jag skulle trycka in mitt telefonnummer. När jag gjort det upprepade en röst det och sade sedan: Vi ringer tillbaka till dig kvart i nio imorgon bitti. Va? Ni har ju telefontid NU? Suck. Så ringde jag vårdcentralen, samma grej där. Men de skulle iallafall ringa tillbaka halv tio idag. Sen ringde BVC trots allt, men det var ju vårdcentralen som gällde, så då fick jag ju svar på det iallafall. Stefan skickade ett sms och sa att någon på hans jobb rekommenderade Carlanderska istället. Men där fanns det ingen läkare förrän nästa vecka. När vårdcentralen ringde var det bara för att informera att det inte fanns några tider kvar där idag och sa åt mig att ligga på direkt imorgon bitti istället. Nej tack, jag vill inte att mitt barn ska ha ont ett dygn längre än nödvändigt, så efter vi vilat lite och låtit alvedonen verka så åkte vi istället ner till närakuten i Kungsbacka som jag hört mycket gott om. Ta lapp, en minut, in och registrera. Vänta max tio minuter, in till läkaren. Vänta två minuter, läkaren kom. Undersökning en minut, öroninflammation, e-recept på Aminox. Färdigt. Sen till Apoteket vägg i vägg, medicinen klar på tio minuter. Totalt tror jag vi var där i trettiofem minuter. Jag tillbringade längre tid i telefonkö imorse! Aldrig att jag åker någon annanstans med Sanna i fortsättningen. Man hör det hela tiden, men vården i Göteborg är sjuk. Fast man reagerar väl inte förrän det handlar om ens barn, då blir man en lejonhona med riktigt vassa klor. Tänk att man skall behöva åka från Hisingen till Kungsbacka för att få vård. Men nu har hon fått sin första dos penicillin och sover äntligen. Och jag ska faktiskt ta en lur jag med, jag ligger back med några timmar. God natt!
Blå hakor och lila krokus
Och här är mina regnvåta krokusar som var så dränkta att de reflekterade blixten så de ser lite konstiga ut: 
Medan jag ändå är inne på temat blommor så kommer här en bukett som jag band förra veckan. Jag hittade så vackra magentafärgade tulpaner på Coop och så hade de vaxblommor i samma ton så jag kunde inte motstå dem:
Tyvärr slog tulpanerna aldrig ut, så antagligen hade de frusit i transporten eller något. Men buketten var ändå vacker en dag eller två. Fast inte lika vackra som tulpanerna som Paula gav mig idag! De kommer på bild imorgon. Tack Paula!!I lördags var ju svägerskan på besök tillsammans med sin fästman. Eftersom de var ett försenat födelsedagskalas fick vi ju improvisera ihop en tårta:
Tidigare under dagen hade jag också sysselsatt Sannapanna med att baka en tigerkaka. Sanna har redan lärt sig de finare poängerna med bakning - slicka skålen! 
Med lite smält choklad och karamellströssel blev den färdiga kakan riktigt festlig: 
Men den var bakad i Sannas julklappsform från Ikea, så stor är den inte. 
Men den var god! Igår efter jobbet satt jag och Sanna och slappade i soffan. Hon är väldigt fascinerad när jag har nylonstrumpor på mig. "Mamma fiiin socka" säger hon, och igår ville hon byta strumpor med mig. Som hon kämpade!
Det gick en maska, men det är inte hela världen. Hon var väldigt nöjd när hon var klar iallafall: 
Min unge brås ändå på sin mor. Här är en bild tagen när hon är djupt försjunken i en bok om djuren på bondgården:
Jag uppmuntrar henne att läsa så mycket som möjligt, och jag försöker ta mig tid att läsa för henne ofta. När jag ändå var på Coop idag och köpte gummistövlar passade jag på att ögna igenom deras bokrea. Jag köpte tre böcker till mig själv, två romaner och en GI-kokbok, och sen blev det också tre pusselböcker, Pippi i Söderhavet och lite annat smått och gott till Sanna. De ska jag ha och plocka fram med jämna mellanrum när vi behöver lite rundgång i vardagen.Ikväll har jag jobbat. Det var en relativt lugn kväll, men vi hade ändå rätt mycket att göra. Vi hade bland annat en match i stora hallen och sen hade vi också problem med belysningen på fotbollsplanen. Men det är roligt att ha att göra, kvällarna går lite fortare då.
Men jag fick onda ögat av chefen idag... Vi har gjort klackmärken i golvet när vi dansar på måndagarna så de måste vi ta bort. Men jag är så missnöjd med golvet för det är halt och svårt att få rent samt att det finns oljefläckar på det sen skolan hade massage där. Så jag undrar om jag inte ska låta det vara tills påsklovet och sen gå på golvet med stora kanonen istället. Men jag har mått lite dåligt över det under kvällen, det är svårt att skilja på jobb och privatliv i sådana lägen. Men jag vet ju med mig att om det hade varit någon annan som gjort märkena så hade jag antagligen blivit irriterad jag med...
Imorgon ska jag och Jenny åka med småttingarna till Alingsås. Vi ska åka tåg från centralen kvart i tio, så det är väl dags att lägga sig nu.
Jag säger godnatt med en sista bild på min vackra unge, lite allvarlig med stora blå ögon. Sov gott!
Kamikazebebis...
Kompanimat
Skön söndag
Idag har jag nog slagit världsrekord i slappning... Jag gick visserligen upp med Sanna vid sju för maken för en gångs skull ville ha sovmorgon. Jag städade upp lite och satte mig sedan med tidningen medan Sanna kollade på Molly. Efter någon timme ville Sanna gå upp och lägga sig igen, och i trappen mötte vi pappa som inte kunnat sova iallafall. Vi gick och lade oss och gosade en stund, men sen gick far och dotter ner och lämnade mamman kvar i sängen där hon småslumrade i dryga tre (!) timmar... Precis som jag skulle gå ner till min familj kom de i sin tur upp för trappan igen, nyduschade och bärandes på tvätt. Vi gick och lade oss och gosade igen, och Sanna somnade... Men hon fick sova en dryg timma innan jag tog tag i mig själv och gick ner och duschade och åt sen frukost. Eller snarare brunch. Jag stekte ett par pannkakor från smeten som blev över när maken och Sanna gjorde pannkakor till frukost och nu sitter jag och avnjuter en utsökt hallonsmoothie med banan. 
Livet är skönt på söndagar!
Igår var ju svägerskan och hennes fästman här och hälsade på. Det gick riktigt bra faktiskt. Några schismer blev det ju som alltid, men kvällen avlöpte ganska behagligt med mat och melodifestitjat. Jag tyckte faktiskt att Fridas låt var bäst, hon hade iallafall mest energi på scenen. Men jag får hålla med dig Jessica, Björn var absolut bäst. Sanna fick lite sena födelsedagspresenter också. Kläder till Baby Born-dockan hon fick av faster i julklapp, samt en skötväska till den, med femtioelva plastprylar som ny ligger utspridda över hela golvet....
Men huvudsaken är ändå att Sanna älskar sina nya leksaker!
När jag ändå talar om min dotter så tycker jag att det är dags för lite skryt. Hon har blivit jätteduktig på färger de senaste dagarna. Vanligtvis när jag ber henne säga vad det är för färg på något så brukar hon gissa på grönt. Men igår märkte jag att hon hade rätt nio gånger av tio, så hon börjar nog fatta det här med färger tror jag! Jag och maken blev väldigt stolta över henne igår kväll. Hon ville ta av sig kläderna och blöjan och det fick hon naturligtvis. När hon tagit av sig blöjan bad jag henne gå och slänga den. Hon tar blöjan, går in på toaletten, tänder lampan, slänger blöjan i papperskorgen, släcker lampan och stänger dörren efter sig. När hon kom tillbaka sken hon som en sol och det gjorde mamman och pappan också!
Jag har bestämt mig för att skära ner ordentligt på amningen. Det bara smällde till i fredags kväll och jag kände att nu fick det bara vara nog. Så nu har jag bestämt att man bara får amma när man ska sova. Första gången, på fredagen, grät hon i en halvtimma. Sedan dess händer det ju att hon kommer och drar i tröjan men då säger jag konsekvent nej och än så länge går det bra. Jag tror det var bra att börja på en helg så jag kan gosa med henne istället och ge henne annan närhet än amningen.
Dags att erkänna något. Jag trodde verkligen att jag var gravid. Jag har ju visserligen tidernas ojämnaste cykel och i torsdags var det sex veckor sedan senaste mens. Jag har ju varit otroligt trött, äter mängder av gula tomater, öm i brösten, spänningar i livmodern osv. Men igår testade jag och det var minus på stickan. Jag är givetvis väldigt besviken, men inte alls förvånad. Men jag vill inte hålla på och försöka och försöka lika länge som innan vi fick Sanna och lägga ut en förmögenhet på ägglossningstester och graviditetstester. Förra gången var vi till och med på Carlanderska, men det har vi inte råd med nu. Jag är verkligen jättenöjd med att "bara" ha Sanna, missförstå mig inte, men jag är så trött på att bli besviken varje månad. Jag vet att det kommer när det kommer, men det hade känts lättare om jag åtminstone var såpass regelbunden att det var någon vits med att köpa äl-tester. De är dyra de där. Nej, usch vad jag gnäller! Jag ville nog bara ventilera min besvikelse och så sprang orden iväg med mig.
Jag mår illa...
Det är officiellt...
Imorse när jag och Sanna gick upp höll maken på att tvätta golven. Dammsugit hade han redan gjort. Han hade nämligen varit vaken sedan tjugo över tre. Ändå orkade han hålla sig vaken till efter nio, så jag hoppas att han får sova lite längre inatt. Hans jobb är stressigt just nu, och han tänker ofta på att han vaknar före klockan på morgonen. På något sätt tror jag att han planterar in det hos sig själv, precis som nätter man inte kan sova och ligger och stirrar på klockan och räknar ner antalet timmar tills man måste gå upp. Fast tvärtom i hans fall.
Imorgon kommer svägerskan och hennes fästman hit på middag och lite försenat födelsedagskalas. Om det inte blir storm igen vill säga. Man kan ju alltid hoppas. Det kan till och med bli trevligt. Eller nåt.
Jag var ensam vaktis på jobbet idag då mina två kollegor åker iväg för att köpa drickor. De är borta rätt länge och så ringer telefonen. Det är den ena kollegan som ringer och berättar att de är på vårdcentralen. Tydligen hade de lastat in backar i bilen och var färdiga när kollegan trodde att den andre gått för att sätta sig i bilen och ser inte att han lutar sig in för att lägga in en sista påse i bagaget och drar ner bagageluckan i huvudet på honom. Blodet forsade och han fick komma in direkt och sys. Eftersom det inte var någon större fara med honom flög fan i mig igen och jag började koka ihop hyss. Den kollegan som inte syddes har nämligen smeknamnet Tutankamon. Följdaktligen döpte jag om den nysydde och bandagerade till Lill-Tutankamon och totade tillsammans med chefen ihop ett "Mumie-kit" med gasbinda, plåster, treo och lite annat smått och gott och lämnade vid hans skåp tillsammans med en bild på en mumie. Det har nu börjat gå upp för killarna, och i synnerhet den nyanställde bagageluckesmällande Tutankamon, att jag nog inte är så beskedlig som jag ser ut.
Godnatt!
Helt slut
Jag hade massa planer på grejor jag skulle gjort idag, städat nedervåningen och sånt. Men jag fick plockat litegrann och sen gav jag mig i kast med all ren tvätt som skulle sorteras. Sedan började jag rensa ut kläder ur Sannas byrå vilket var välbehövligt. Nu får det mesta plats igen. Men sen skulle Sanna sova, på mig givetvis så då fick jag inget gjort. Och sen var det dags att åka till jobbet på arbetsplatsträff. Som tur var hade Jenny ringt på morgonen och erbjudit sig att passa Sanna, det lyfte en stor tyngd från mina axlar. Med hennes panik för okända så hade mötet lika gärna kunnat sluta i katastrof... Tack Jenny!
Nu ikväll har vi bara ätit middag och sen gick jag upp med Sanna. Hon fick bada och sedan se på Pippi på datorn, men hon var rätt pigg och somnade inte förrän kvart i tio. Maken har däckat på soffan och jag ligger här och växlar blicken mellan datorn och tv:n och undrar varför i hela friden jag inte bara stänger av allting och somnar?!?!
Men innan jag gör det måste jag bara berätta om samtalet jag hade med maken i söndags. Han hade varit iväg och spelat pingis och Sanna hade somnat hyfsat tidigt, så jag gjorde våfflor och vi satt tillsammans och åt dem medan vi pratade om allt möjligt för vad som kändes första gången på länge. Bland annat frågade han mig när jag hade sjukgymnastik den är veckan. När jag sa att det bara var på tisdagen så undrade han varför jag inte går två gånger i veckan längre. Jag sa att det var för att jag känner att jag har svårt att hinna med allt här hemma och dessutom få lite egentid de två förmiddagar i veckan jag är hemma mellan det att jag lämnar Sanna på dagis och ska vara på jobbet. I princip hinner jag snabbstäda och duscha innan jag ska iväg. Ska jag dessutom till sjukgymnasten så hinner jag bara slänga i mig lite frukost och duscha. Eftersom den här tiden på året är min sämsta behöver jag egentligen två behandlingar i veckan. Så då sa han att han skulle ta all städning och tvätt i en månad tills jag känner mig bättre. Inte för att jag kan släppa det helt, men det är helt underbart att han förstår mig så mycket att han erbjuder sig. En stund senare pratade vi om nästa bebis och då sa han att han vill vara hemma minst ett halvår när det är dags. Det tycker jag låter som en mycket god idé. Inte för att jag inte älskade att vara hemma med Sanna, men det sista halvåret klättrade jag på väggarna. Då får han ta inskolningen också, och det känns väldigt skönt. Har jag tur och lyckas tajma med någon utbildning så kanske det blir ett lagom utfasande tillbaka till verkligheten. Jag känner mig lyckligt lottad som har maken, han är en underbar människa.
Idag när jag och Sanna var och handlade köpte jag litchiefrukter. Jag har längtat efter sådana i flera dagar. De ser så oansenliga ut, men är nog en av de godaste små frukterna som finns. Lite pilliga, men ack så goda. Passade på att köpa på mig fler gula tomater och frysta bär till min morgonsmoothie. Det är nog dags att inse att jag har ett beroende.
Nu SKA jag sova. Earplugs, here I come! Godnatt!
Sjöslag
På söndag eftermiddag var vi på kalas hos Claudia. Sanna inledde med att bli skräckslagen över alla människor, så hon fick gå in på Claudias rum och leka med pappa tills hon lugnat ner sig. Sen gick det ganska bra. Claudias snälla mamma gav henne glass och jag tror att hon smakade på både bulle och Ballerinakaka och när några av gästerna gått lekte hon med Claudia och med Claudias morfar till min stora förvåning. Och testade Claudias nya trehjuling, så jag får väl erkänna att jag hade fel när jag nekade maken att köpa en trehjuling till Sanna i födelsedagspresent. Hon får en till våren. Kanske.
På kvällen var maken iväg och spelade pimmis som Sanna kallar det och jag grejade i köket. Sanna satt och lekte med sin Fiffi-docka då jag hör henne upprepa en fras flera gånger. Jag stannar upp för att lyssna. Hon sitter och halvsjunger: Ja måa lea, Ja måa lea, Ja måa lea. Ra! Ra! Ra! Min lilla sångfågel...
Idag skall jag och chefen åka till Ikea. Vi ska bland annat köpa ett väggfast skötbord till allmäntoaletterna, något jag efterlyst sen jag fick min lilla och var på besök på jobbet och fick byta en mycket full blöja på chefens skrivbord... Bättre sent än aldrig! Och ikväll är det dans! Ska bli härligt! Jag är stel som en gammal fågelskrämma.
Jag avslutar med min kollega Klas nattliga avskedsord till alla som klev ur bilen: Må dina fienders skägg växa inåt!
(Jag ikväll)Frölundamatch. En dålig sådan...
Sorgligt. Pengarna i sjön, precis som jag misstänkte. Båda lagen var urusla och domaren var under all kritik. Han kunde två regler: felaktig handpassning och offside. Resten släppte han. Jag vet inte vart hans ögon var men det var inte på isen iallafall... Matchen slutade 1-1 och det tycker jag att båda lagen skall vara nöjda med. *Suck* Henke Lundqvist, kom tillbaka!
Pomperipossa in da house!
Jag har fått en finne. Mitt på nästippen. Eller strax ovanför. Den är i varje fall jäkligt centrerad, illröd och mycket mycket framträdande. Så jag fick damma av min gamla Cover All-mix, rackarns bra pryl det där. Slår ju tonårens Clearasil Cover Stick med hästlängder. Och så puder på det. Och har jag väl börjat med puder måste jag ju fortsätta. Så idag har jag varit mejkad till tusen. Ovant. Men också lite roligt!
Kvällen blev lite mindre glamorös dock. När man och barn satte sig för att titta på Glamour (japp, de tittar. Bägge två!), så beväpnade jag mig med skurduk och klorin och anföll de svarta fläckarna i duschrummet. Vi har nämligen ett helkaklat litet duschrum mellan tvättstugan och bastun a la klassiskt sjuttiotalshus. Jag orkade inte engagera mig i städningen i höstas så det har grott igen på något sätt. Jag fick bort det mesta iallafall. Sen gick jag på hela utrymmet med badrumsspray och skurborste också, samt körde duschdraperiet i tvättmaskinen. Det gör ont överallt, men det är en sån sak som retat mig lääänge, och nu är det äntligen gjort!
Imorgon ska jag och maken på hockey, Frölunda of course. Men de är så usla just nu att jag undrar om vi inte slängt pengarna i sjön... Efteråt skall jag hämta upp några jobbarkompisar och sen ska vi hem till en nyanställd kollega. Jag är lite osäker på vad denna kollega egentligen tycker om mig, men nu borde väl vara ett bra tillfälle att få reda på det och se till att vi lär känna varandra ordentligt. På söndag skall vi hem till lilla Claudia och fira hennes tvåårsdag (hon fyllde i måndags, men kalaset är nu i helgen). Jag tänker inte skriva vad jag har köpt, för lilla Claudias mamma är här och läser ibland :D
Nu är jag trött i ögonen, dags för tupplur. Med öronproppar! För hur skönt det än var att få hem maken igår så fick jag en halvtimmes sömn innan jag vaknade av ljudliga, darrande, hackande snarkningar i mitt öra. Upp ur sängen, i med öronproppar och sen sova gott igen. Fast jag hörde faktiskt inte när maken väckte mig imorse.Han var tvungen att ruska i mig lite försiktigt.Han kanske känner sig lite sårad, men en sömnig fru är en grinig fru, och jag tror han föredrar öronproppar framför en surmaja :D
Godnatt och trevlig helg önskar Pomperipossa!
Saker att tänka på
Alla hjärtans dag
Vad skulle jag göra utan er? Varje dag är jag tacksam att ni finns runt mig, alltid redo med ett vänligt ord. Vi har kanske känt varandra i tio år eller tio sekunder, men ändå finns ni där. Tid med er, oavsett om det är fika, shopping eller en stund på msn, flyger fort. Det finns alltid saker att säga eller ord att lyssna på.
Jag är ledsen om jag ibland flyter bort, insnurrad i mina egna saker. Jag menar det inte. Ni får aldrig känna att ni inte är lika viktiga för mig, för det är ni.
Om du har en jobbig dag, berätta det för mig, låt mig få lyssna på dig och kanske hjälpa dig om jag kan. Om du har en fantastisk dag, låt mig få veta det också, så jag kan få vara glad för din skull. Men stäng mig inte ute.
Ni är det käraste jag har.
Till min familj:
Tack för att ni finns. Jag älskar er över allt annat.
Atjo atjo atjo prosit!
Milde himmel vad jag har nyst ikväll! Undrar om jag kan ha blivit spontanallergisk mot katterna? Eller damm? Vid närmare eftertanke så borde dammet ha tagit död på mig så fort jag kom innanför dörren i så fall...
Jag och Sannabus har iallafall återvänt hem efter en natts bortasovande i mitt barndomsrum. Det gick jättebra, förutom att hon varit så exalterad att hon inte sovit middag varken igår eller idag. För en tvååring är fjorton timmars full rulle i saftigaste laget. Hon somnade som en sten i bilen nu ikväll och vaknade varken när jag lyfte över henne till vagnen eller när jag klädde av henne ytterkläderna i hallen och bar upp henne. Hon sover i mysbyxor och tunn tröja och blöjan får jag försöka byta lite försiktigt om en stund.Vi har iallafall haft en härlig dag med Jenny och Benjamin. Vi lekte ute en lång stund och sedan bjöd Jenny på pastalunchmiddag. Det var mumsigt!
Det hade gått bra med mormor och morfar också, hon levde rövare och när hon vaknade pigg och glad strax efter sex imorse fick hon hjälpa mormor göra frukost så jag fick sova en liten stund till. Tack mormor och morfar för all hjälp!
Jag är bebissugen! Jag har, ända sedan vi fick Sanna, känt att jag skulle vara helt nöjd med ett barn. Visst har tanken på ett syskon funnits hela tiden, men jag har inte känt mig redo. Men nu, som en blixt från klar himmel, så känner jag att jag vill ha en bebis. Men jag undrar hur det ska gå till. Sanna ammar ju fortfarande och spontant vill jag inte sluta med det riktigt än, vi sover fortfarande inte så bra på nätterna och mina hormoner är som vanligt åt fanders. Det krävs ju både regelbunden mens och regelbunden tid tillsammans för att få saker att klicka. Men det ska nog ta sig förr eller senare! To be continued....
Det känns konstigt att ha sängen för mig själv. Okej, inte helt för mig själv, Sanna är ju här, men hon tar inte lika mycket plats som min snarkande, täckknyckande, bensprattlande maken. Men det är jäkligt tomt utan honom...
God natt!
Maken åker bort...
Imorgon har Sanna ledigt från dagis. Vi åker till mormor och morfar tidigt på förmiddagen och flyttar in i gästrummet. Sen åker mamman till sjukgymnasten i Linnéstan klockan elva, optikern på Frölunda Torg klockan tolv och på mässa i Högsbo halv två. Innan dess skall jag hämta upp kollegorna, tanka bilen och helst äta något också. Sanna får stanna kvar hos mormor och morfar och bli bortskämd. Efter alla ärenden ska jag jobba kvällsskiftet. Sen åker jag hem till mormor och morfar och sover över där jag med. På onsdagen är vi lediga och ska kanske träffa Benmin och hans mamma om Benmin orkar. Han ska opereras och vi håller alla tummar och tår att allt ska gå bra och att hans små öron blir friska.
På torsdagen ska Sannabus till dagis och leka medan mamma går på möte med webansvarig kvinna i kommunen och sedan har brandövning med jobbarkompisarna. Farmor hämtar snuffsan och tar med henne hem till sig där hon får sova över. Mamman jobbar kväll och när hon kommer hem på nattkvisten har pappan förhoppningsvis också kommit hem och sen är hans bortavaro färdig för den här gången!
Ikväll möttes Out of Line för dans igen och jag hade mina nya dansskor på mig. De var härliga att dansa i, om än något ovana. Lisa och Lina lärde ut Hot Tamales. Den var jätterolig men jag kunde bara inte få till den! Ibland blir det så, det bara låser sig. Men den ska få gotta till sig i min hjärna till nästa vecka och sen ska den nog sitta!
Nu är det dags att sova och försöka vila lite inför den späckade dagen imorgon! Middag behöver jag åtminstone inte fundera på, min kollega ska laga sin fantastiska chili! Mums!
Godnatt!
Av barn får man höra sanningen!
Pappa: Vad har Sanna?
Sanna: Snippa!
Pappa: Vad har pappa?
Sanna: Snooopp!
Pappa: Vad har mamma då?
Sanna: Mamma e lite konstig....
Jaha, där fick jag!
Sanna i affären
Sanna och pappa var och handlade medan jag var på jobbet idag. Sanna fick springa fritt, varpå både kummin, kanel och dipmix på ett mystiskt sätt hamnade i vagnen. Sen hittade vår dotter leksaksavdelningen, kom med ovan förevigade varor och sa: "Sanna ha Pippi!" Dock har hon redan en Pippidocka hemma och pappa lyckades faktiskt säga nej (fast mamma trodde nästan inte att han hade lyckats). Min lilla shopoholic....
Love is in the air....
Idag hade vi alla en cowboydag på jobbet. Uttrycket är myntat av min kollega Klas och innebär att man helt enkelt slappar sig igenom dagen, sitter och slösurfar, pratar och så vidare. Alla, från vaktmästarna till chefen, gick bara och drog hela dagen, fikade i flera timmar, satt och småpratade. Skönt att man inte är den enda som är arbetsovillig. Fast när jag berättade för maken så tycker han att jag inte ska gnälla för att vi inte fick några semlor, att kunna ta cowboydagar är värt mer. Och det har han nog rätt i.
Sannasnorpan har fått en hiskelig hosta. Hoppas inte hon blir mer förkyld än vad hon redan är. Då blir det lååånga tre dagar nästa vecka när maken är på kurs i Stockholm.
Jag fick presentkort på fotvård av min mor i födelsedagspresent. Sedan dess har jag totalförnekat mina fötter omvårdnad i väntan på att jag ska känna att jag har tid att unna mig behandlingen. Jag har försökt ringa dem i en vecka och det är aldrig något svar... Hoppas inte de har slagit igen!
Vad gott det är att ligga i sängen och slösurfa medan man och barn sover sött och vänta på att den dör goda sömnkänslan ska infinna sig. Det är mysigt med helger!
Godnatt!
En hyllning
(Personlig notering: Det går inte att hylla folk och dricka smoothie i sängen samtidigt, då spiller man).
Så, med sammanhängande sömn får man mycket gjort! Lämnade en glad unge på dagis, knatade hem i rask takt, hoppade på crosstrainern och körde en mil, duschade och avnjuter nu en smoothie, mitt nya beroende. Smoothies, frukt och gula cocktailtomater. Vet inte vad det är med mig, men jag kan inte få nog av det! Dessutom skiner solen och jag är full av endorfiner!
Igår var jag och Sanna lediga och jag hade en tid hos optikern. Jag hade förberett henne på det, men vad hjälper det när det kommer in en främmande människa i rummet och pratar med hennes mamma! Så mamman fick bli undersökt med en unge i knäet, och det är inte helt lätt när de ska kika i själva ögat, men det gick bra ändå. Kunde inte låta bli att skratta lite åt henne efteråt. Hon har ju en grej hon gör när hon blir arg också. Hon gråter med hårt ihopknipna ögon så hon inte ska kunna titta på mig när jag pratar med henne, men jag skrattar faktiskt mest åt det med. Jag förstår att hon blir frustrerad ibland och det är inte lätt att få ur sig. På dagis jobbar de just nu med färger och kroppsdelar, Sanna är jätteduktig på vad allt heter och vart det sitter. Hon har också lärt sig snippa och snopp, men det kommer i en följd: snippanopp, även om hon vet att det är två olika saker. Låter otroligt roligt. Själv har jag haft svårt att få in ordet snippa, själv säger jag underliv, men det är bara att köra på dagis linje.
Eftersom min dotter nekade att sova middag igår var mamman tvungen att göra något konstruktivt för att inte somna i soffan. Det slutade med att jag städade ovanför kylen och frysen och slängde en halv säck gammal välling och sånt. Och hittade en hel skål full med nappar som jag ställt däruppe av någon anledning. Eftersom Sanna gillar att leka med dem så diskade jag av dem och lade dem att torka. Gissa vem som hade världens lajban när hon hittade dem?
Sedan fick jag plockat undan rätt mycket, dammsuget och tvättat golven. Sanna började bli övertrött vid femtiden, men då tog pappa över och blev lek-och avledare och det är ju alltid kul. Så medan jag lagade mat så hörde jag glada tjut från övervåningen där det lektes med bollar och klossar och pussel.
På tisdagen var det fettisdagen, men eftersom jag arbetar i kommunen så bjuds det minsann inte på semlor. Maken hade fått två på sitt jobb och då stod det ändå sex stycken kvar när han gick. Min tisdagsslav hade ätit tre på sitt jobb. Jäkla privatanställda. Så när jag och kollegan också ville ha semlor så fanns det givetvis inga att få tag på. Jag åkte ner till Hemköp och köpte ingredienser till egna, men sen fick vi så himla mycket att göra att vi inte hann fixa ihop dem. Så jag tog med mig allt hem och gjorde till mig och maken igår:
De blev väldigt goda och jag är otroligt nöjd med mig själv!I tisdags efter sjukgymnasten trotsade jag fickparkeringar, lapplisor, enkelriktade gator, cyklar och allehanda studenter och begav mig in till Vasastan med bilen. Fy fabian! Jag är inte osäker i stadsmiljö, men det är långt ifrån smidigt att köra runt där. Men till slut hittade jag iallafall både parkering och dansbutik, och kom ut igen 650 kr fattigare, men ett par riktigt snygga och sköna dansskor rikare:
. Jag roade mig med att gå in dem på jobbet, och de känns väldigt bra. Ska bli kul att testa att dansa i dem på måndag. Jag får nog ta med mig mina jazzsneakers också, så jag kan byta om det blir för ovant. Men skon känns väldigt nätt och klacken har bra höjd, så det ska nog bli bra!Jag hade egentligen skrivit ett mycket längre inlägg igår kväll, men sajten brakade ihop och raderade hela klabbet. Men här finns ju ändå text så det räcker och blir över och kommer jag på att jag glömt något från mitt orerande igår kväll så kan jag ju alltid göra ett inlägg till. Kvällen kommer att bli lång ändå!
Hej så länge!
Söndagsfrukost
Igår kväll gjorde jag en deg för kalljästa frallor i kylen. Det är härligt med nybakat bröd en avslappnad söndagsmorgon. Maximum pleasure, minimum work.
Jag fick en uppenbarelse i veckan. Jag är ju tvungen att vaxa hals och haka ända sedan jag gjorde hormonbehandlingar för fyra år sedan. Ett antar år innan dess fick jag en epilator av mina föräldrar i julklapp. En jag visserligen önskat mig hett och innerligt, men som jag bara använde en gång för den gjorde så förbålt ont. Men nu kom jag på den briljanta idén att testa den på haka och hals. Ett perfekt och snabbt resultat, utan vaxkladd och annat. Ont gjorde det fortfarande, men det gör vax också! Jag är mycket nöjd och mycket len.
Nu ska vi åka och hämta lillan som sovit hos affa och ammo inatt! Hej så länge!
Äntligen fredag!
På kortets framsida står det: "Jag älskar dig" och på insidan har maken skrivit: "Du är vårt liv. Älskar dig. Stefan och Sanna". Behöver jag säga att det kom en tår?Dessutom hade jag haft en så bra dag på jobbet. Jag har fått ett jättekul uppdrag: att göra en slags reklamfolder för Aktiviteten. Jag får utforma den hur jag vill, det enda som "ska" vara i den är en karta över interiören och kontaktnummer, annars har jag fria tassar. Det känns jätteroligt!
Makens dunder-tv har kommit, men den känns inte så abnorm som jag var rädd att den skulle vara. Den är faktiskt riktigt snygg.
Igår när jag kom hem från jobbet sov familjen givetvis. Ibland är far och dotter så lika att man kan tro att det är arrangerat, men det är 100% äkta. Kolla in sömntutorna:
.Sannapanna lekte med sin spis i onsdags medan jag lagade mat. Hon höll i sin docka samtidigt, och det skar lite i mammahjärtat när hon talade om för dockan att hon inte orkade bära henne medan hon lagade mat... Men tyvärr får jag säga det till henne emellanåt, jag orkar inte balansera henne på en arm när jag lagar mat samtidigt. Men hon var väldigt söt:
.Igår innan vi gick till dagis ville Sanna rida på sin häst. Se så stolt hon är på gunghästen och vad fin hon är i sin coola "Goddaughter"-tröja från fadder Karin:
.Idag har hon haft en luvtröja på sig och tydligen lärde hon sig på dagis hur man fäller upp den. När mamma kom hem skulle hon givetvis demonstrera:
.Nu ska jag krypa upp i soffan framför brasan med en kopp te. Det är skönt när det regnar och blåser ute. God fredag!
