Chocolatefrog

...det bidde ingen tågresa till Alingsås med Benamin och hans mamma. Inatt hade vi en ledsen ledsen bebis, inget mamma gjorde var bra och ingen i familjen fick sova förrän bebisen kravlade över sin mor och gosade in sig hos sin pappa. Imorse var hon glad tills vi skulle klä på oss och gå ner för att äta frukost. Då började hon gråta och hålla sig för örat och pratade om att hon ville att jag skulle torka hennes kind. Men när hon fick papper torkade hon bakom örat hela tiden. Hon har ju varit förkyld ett bra tag så jag misstänkte öroninflammation. Men att få en läkartid är lättare sagt än gjort i den här stan. Först satt jag i kö till sjukvårdsupplysningen ett bra tag, de tyckte att vi skulle söka läkare eftersom hon var röd och varm bakom örat. Eftersom jag inte vet vart vi skall vända oss för vård (det finns en speciell barnmottagning här men jag vet inte vart den ligger) så ringde jag BVC på deras telefontid. Fick en telefonsvarare där jag skulle trycka in mitt telefonnummer. När jag gjort det upprepade en röst det och sade sedan: Vi ringer tillbaka till dig kvart i nio imorgon bitti. Va? Ni har ju telefontid NU? Suck. Så ringde jag vårdcentralen, samma grej där. Men de skulle iallafall ringa tillbaka halv tio idag. Sen ringde BVC trots allt, men det var ju vårdcentralen som gällde, så då fick jag ju svar på det iallafall. Stefan skickade ett sms och sa att någon på hans jobb rekommenderade Carlanderska istället. Men där fanns det ingen läkare förrän nästa vecka. När vårdcentralen ringde var det bara för att informera att det inte fanns några tider kvar där idag och sa åt mig att ligga på direkt imorgon bitti istället. Nej tack, jag vill inte att mitt barn ska ha ont ett dygn längre än nödvändigt, så efter vi vilat lite och låtit alvedonen verka så åkte vi istället ner till närakuten i Kungsbacka som jag hört mycket gott om. Ta lapp, en minut, in och registrera. Vänta max tio minuter, in till läkaren. Vänta två minuter, läkaren kom. Undersökning en minut, öroninflammation, e-recept på Aminox. Färdigt. Sen till Apoteket vägg i vägg, medicinen klar på tio minuter. Totalt tror jag vi var där i trettiofem minuter. Jag tillbringade längre tid i telefonkö imorse! Aldrig att jag åker någon annanstans med Sanna i fortsättningen. Man hör det hela tiden, men vården i Göteborg är sjuk. Fast man reagerar väl inte förrän det handlar om ens barn, då blir man en lejonhona med riktigt vassa klor. Tänk att man skall behöva åka från Hisingen till Kungsbacka för att få vård. Men nu har hon fått sin första dos penicillin och sover äntligen. Och jag ska faktiskt ta en lur jag med, jag ligger back med några timmar. God natt!