Lite av varje
Det här kommer bli ett bildinlägg, jag har lite foton jag vill dela med mig av. Som vanligt är allt på ungarna, men de är ju de finaste ungarna i världen, så varför skulle jag inte vilja visa upp dem?
Vi börjar med en morgon nu i veckan när Jesper vaknat ovanligt tidigt och vi fick gå in och väcka Sanna i hennes rum. Hon var väldigt trött och inte alls intresserad av att gå upp och tyckte istället att hon och lillebror skulle gosa en stund. Sagt och gjort, jag lade honom bredvid henne i sängen och fick sedan bevittna det ömmaste stycke syskonkärlek jag någonsin sett. De bara låg där, ansikte mot ansikte och log mot varandra. Jesper lindade in fingrarna i Sannas hår, något han älskar att göra, och Sanna låg med armen om Jespers rygg. De rörde sig inte ur fläcken på flera minuter, jag hann till och med springa ner och hämta kamera. Tyvärr vände Jesper ner huvudet i kudden så fort det blixtrade, så bilderna förmedlar inte ögonkontakten de hade, men jag kommer aldrig glömma hur ljuvligt det var.
I fredags var lilla familjen på Vattenpalatset i Lerum. Det var pool-premiär för Jesper och han verkade tycka att det var ganska mysigt. Far och dotter åker dit med jämna mellanrum, men jag brukar inte följa med. Men jag måste ändå säga att det var kul att åka dit och jag fick lite extra kvalitetstid med Sanna, något jag kan sakna ibland.
Medan vi fikade passade Sanna också på att leka tittut med Jesper, hon tycker det är jätteroligt. Jesper, ja han är väl mest förvirrad, men så länge storasyster är i närheten så är han nöjd. 
Tyvärr slutade baddagen med att jag ådrog mig ett ryggskott. Inte precis vad jag behövde, men det går över så småningom.
Det går bra med ätandet för Jesper, oerhört mycket bättre än med Sanna i samma ålder. Då var varje dag en kamp. Men den här gången är jag betydligt mer avslappnad, och det kan ju faktiskt vara hela skillnaden. Favoritmaten är spaghetti och köttfärssås, mosad banan och banangröt. Och så majskrokar förstås. Men han är otroligt intresserad av det vi äter också, och sitter han i knäet medan man äter så följer han allt som rör sig från tallrik till mun och försöker ta det. Och för det mesta får han faktiskt smaka också om det är något som är bebisvänligt. Hittills har han smakat på citronfromage, päron, litchiefrukt, glass, köttbulle och korvbröd bland annat, och idag delade vi en bit honungspomelo:
Det gick ner!Sanna har, som alla fyraåringar, en hel del bestämda idéer. Den senaste är att Snövit, prinsen och alla de sju dvärgarna ska sova med henne i sängen. Det blir trångt! Men hon får somna så och så föser jag undan dem när hon har somnat, annars skulle hon inte kunna vända sig i sängen...
Nu är det läggdags. Godnatt!
Jesper gillar majskrokar
Sen har jag fått en insändare publicerad i GP igen. Tyvärr kan vi inte räkna med samma genomslagskraft som mina tidigare (Glocalnet och dagisplats), men ändå bra att höras lite! Här kan den läsas som PDF, sidan 50, om barnomsorg.
Satans jävla skit-whiplash
Så var vi där igen. Långvarig kyla matchad med lite schyssta väderomslag och fronter. Vår och värme nu tack.
Vi ses på andra sidan dimman.
Brons-Anja
Nu är det dags för fredagshandling!
Det är mycket OS nu...
När Sanna föddes var det perfekt tajmat med vinter-OS i Turin. Långa sköna dagar i soffan, snusandes bebis och frossande i allehanda vinteridrott. Good times. Tiderna är inte riktigt lika bra den här gången, men vi försöker se så mycket som möjligt. Men hur mycket jag än försöker kan jag inte beskriva OS lika bra som Fredrik Backman. Även om du inte är särskilt förtjust i sport så kan jag nästan lova att du kommer gilla den!
Det har kommit en del kommentarer till mitt förra inlägg att Sanna skulle vara lik mig. Jag ser det överhuvudtaget inte, jag ser bara maken och hans pappa i henne. Men visst, några gener har väl kanske gnuggat av sig från mig. Jag ska försöka snoka lite mer i mitt bebisalbum så snackar vi vidare om det här snart.
Idag var det semmeldagen, tillika min namnsdag. Båda ypperliga tillfällen att fira. Hoppas ni hissade flaggorna!
Det var också spontan-mammafika idag på Glädjebubblan. Väldigt, väldigt trevligt. Som grädde på semlan blir det fika imorgon också, på Villa Belparc. Ceasarsallad och limemoussetårta! Life is good. Innan dess tänkte jag och lilleman ta en snabbvisit hos gammo, det var ett tag sedan. Det dåliga samvetet slog ner som en gam på savannen när en mamma i min mammagrupp tog båda barnen (i samma ålder som mina) och for tolv timmar med tåg för att hälsa på sin farfar i ett par dagar. Skärpning, fru Olsson!
Vi tar ett par Berglinare innan vi somnar också:
Nu är det läggdags! Godnatt!
Valentin
Idag är det Valentin-dagen, populärt kallad Alla hjärtans dag.
Vi brukar inte fira, det är ungefär samma hausse som nyårsafton och jag saknar det inte. Icke desto mindre slog maken knockout på mig igår genom att komma hem med tjugo röda tulpaner med tillhörande grönt och jag blev väldigt glad. Inte för att han "kom ihåg" alla hjärtans dag, utan för att han såg vackra blommor och visste att jag skulle tycka om dem.
Men det var inte det här jag tänkte blogga om idag, utan om Valentin. Jag kände en Valentin en gång. Vi hade en speciell relation. Han var gift med min faster och han sa alltid att jag var den enda som accepterade honom i början. Högsta betyget var en jul när han fick hålla min docka, och även när jag blivit tonåring så pratade han om den julen. Han hade säkerligen sina fel och brister, och han föll till slut offer för alkoholen, men den personen kände jag inte. Jag minns bara mannen som följde med mig och pappa och fiskade, som hade en liten hund som jag älskade över allt annat, som kunde spela munspel och broderade jättevackra korsstygnstavlor. Han var full av rövarhistorier och var duktig på att laga mat. Jag minns fortfarande en gång när han bjöd mig på ugnsbakad regnbåge och för bara ett par veckor sedan hittade jag receptet som jag minns att jag klottrade ner över telefon en gång. Jag trodde det var borta.
Han hette Sven-Olof, men Valentin var hans andranamn, och idag tänker jag på honom.
Julafton hemma hos farmor. Jag och Sven-Olof med min älskade julklappsdocka. Med på bilden är också min syster och vår kusin, Sven-Olofs styvdotter Mia.
På Claudias...
Kolla varifrån!
På Claudias barnkalas på Lekpalatset i Kållered
Klar förbättring!
Jag fick p-böter också, trots att underbara Jessica försökte rädda mig. Men mitt bensinkort var ogiltligt och jag hade bara en krona i växel, men i valet mellan att först jaga pengar och sedan växel eller att få Jesper till en läkare så var det inte mycket att orda om.
Jag åkte faktiskt och dansade igår kväll, det var skönt att få röra kroppen och fokusera tankarna åt ett annat håll för en stund. Vi rev av "Pretend" till Gloria Estefans "Tres deseos" i pausen, hjääälp vad jag är i dålig form, men oj så kul det var!
Väl hemma igen hjälptes vi åt med att lägga barnen, men det tog lång stund för Jesper att komma till ro. Natten till igår hade jag ställt upp huvudändan på vaggan med några lexikon, men igår lade jag även två av makens t-shirtar under madrassen. Han somnade väl vid halv elva-elva och sov till halv två då han vaknade med kruppångest, men han lugnade ner sig såpass att jag lade ner honom i vaggan igen när han somnade. Jag tror han vaknade två eller tre gånger till under natten, men somnade vid bröstet så jag lade ner honom i vaggan varje gång. Det var först vid sex-sju-tiden imorse som jag lade honom hos mig i sängen! Sanna tassade upp någon gång vid halv åtta och smög in på sitt rum för att leka, och när jag vaknade av underbart bebisjoller vid tio över nio var hon nere och såg på film. Den underbara ungen måste ha förstått att jag var helt slut och ansträngde sig verkligen för att inte väcka oss! Sen bakade vi scones och gosade massor medan Jesper for runt i gåstolen, otroligt mycket piggare än vad han har varit de senaste dagarna!
Sannas impetigo verkar torka in bra. Hon säger inte ett pip när hon tar antibiotikan, men hon har otroligt svårt för att låta Jesper vara... Men på det hela taget är hon väldigt duktig med att tvätta sig och försöker verkligen låta bli att pilla på blåsorna.
Nu är det en herre som påkallar uppmärksamhet på en sur blöja! Hej så länge!
På barnakuten.
Kolla varifrån!
På barnakuten. Troligtvis falsk krupp, snart dags för andra inhalationen. Lille skrutt...
Impetigo var ordet, sa Bull
Jesper låter verkligen inte bra, tyckte inte att läkaren undersökte honom så noga. Men å andra sidan tycker jag han låter värre sen vi kom hem. Farmor och farfar kommer hit för att leka med Sanna sen, så jag kanske åker in med honom om det fortsätter såhär. Pratade med 1177, och de tyckte också att jag skulle åka in med honom om han var påverkad, och det är han faktiskt. Han är varken glad eller ledsen, bara sitter i mitt knä och flämtar.
Mina små skruttar, om jag kunde skulle jag ta alla utslag och hostor och febrar, bara mina älsklingar slipper...
Impetigo?
Lilla familjen har ju dragits med förkylning länge nu, och när det dessutom är kallt så är det ju lätt att man får nare. Sanna har haft våldsam nare, hela underläppen och mungiporna framför allt. Så förra helgen köpe jag hem Locobase Repair till henne och naren försvann direkt. Utom den i mungipan. De senaste dagarna tycker jag att den har blivit större och så idag på dagen blossade det upp ett nytt sår nedanför munnen. Mormor var här och lekte med barnen och hade också märkt det, så ikväll tittade vi närmare på såren och började fundera på impetigo. Jag har kollat på femtioelva bilder på nätet, och bestämde mig under kvällen för att boka en läkartid åt henne så vi får kollat läget. Om det nu är impetigo så får hon inte vara på dagis förrän de har torkat, men man gör inget åt dem. Men då vet jag åtminstone.
Backa Läkarhus var iallfall som alltid att lita på. Vid midnatt släpptes tiderna för morgondagen och jag kunde bekvämt välja och vraka bland tiderna via datorn här hemma. Halv nio ska vi vara där imorgon. Då ska jag be dem kolla hennes öron också, för hon har varit täppt i näsan i två veckor nu och det vore ju attans osis om hon ska få öroninflammation också.
Så här ser hon ut: 
Nu hade jag uppe Jesper, han känns varm och låter hes. Hoppas inte han blir sjuk igen, han avskyr nässugen. Det hade jag också gjort när jag tänker efter. Stackars barn, en sån mor han har. Men det kunde vara värre, jag kunde ju göra såhär ... (från Anna Wahlgrens forum). Allvarligt talat, hur tänker folk? Har de inte sunt förnuft för fem öre? Okej, gudarna ska veta att jag gör missar med mina barn varje dag, för att inte tala om när Sanna var bebis och jag kände pressen att hon skulle sova hela natten själv och äta mat och så vidare, men så vilsen som den här mamman verkar vara har jag aldrig varit. Usch. Det är för mig en gåta att den här kvinnan har så stor pondus i bebisvärlden som hon har.
Nej, nu ska jag sova så vi inte missar läkartiden imorgon! Hej så länge!
Lilla familjen som seriefigurer
Jag är ju otroligt förtjust i Jan Berglin. Nu har jag helt fräckt fotat några av mina favoriter, som dessutom passar väldigt bra in i lilla familjens vardag (mer eller mindre iallafall).
Maken hävdar att att mitt blöta hjärta syns på utsidan, hjälporganisationerna flockas runt mig som flugor på en sockerbit...
Är påven katolik?
Maken älskar sina kläder, ju trasigare desto bättre. Han har ett par shorts som är mer hål än byxor, men han skulle aldrig slänga dem!
Vi är ju ändå över trettio nu så...
Nej, det gjorde jag faktiskt inte, inte aktivt. Men tv:n stod på, det gjorde den...
Tja, DU läser ju den just nu, eller hur?
"Ge fan i mig!" funkar också (Gothia Cup 2008)
Den här ska jag nog sätta upp på väggen på dagis...
Varje vardag mellan 16-17 är det "mamma-tv". Mitt största guilty pleasure...
Tål att tänka på!
Amen syster!
Leve vetenskapen!
Mm, det hade varit något det...
Alltså, jag...
Kolla varifrån!
Alltså, jag är ingen yoghurt-ätare, men det här var ju rena efterrätten... Mums!
Jesper skrattar (och mamma låter som en idiot)
Sooo true!
Nattklubbsstämma
Nu när kalaset är avklarat har jag och maken tillåtit oss att slappna av lite, och då kom förkylningen som ett brev på posten. Lite känningar har vi väl haft ett par dagar, men vi såg ut som sju svåra år när vi gick upp imorse. Det har kommit trumpetsolon från respektive näsa med jämna mellanrum under dagen. Vi tillät oss att ha en slapp dag och bara vara och tycka lite synd om oss själva. Det enda vettiga vi gjorde på hela dagen var att jag dammsög nedervåningen och maken gjorde köttbullar till middag. Annars var det tidningen, soffan, tv:n, Wii och leka med barnen. Precis som en söndag ska vara med andra ord.
Jag har en minst sagt instabil stämma för övrigt, till skillnad från övriga familjen. Jag läste för Sanna som vanligt ikväll, men det ingår ju också i godnattrutinen att jag ska sjunga. Det är ingen skönsång i vanliga fall, men idag lät det värre än fiskmåsar i äggkläckningstid. Men hon somnade snabbare än vanligt dock. Kanske var det ovanligt sövande med en mor som bara hade ett tonläge, eller så somnade hon snabbare för att slippa oljudet.
Jesper åt gröt idag förresten! Det var andra försöket. Det första var för tre veckor sedan och då såg han ut som om vi försökt förgifta honom. Men idag fick han banangröt med lite aprikos-päronpuré och bröstmjölk och han åt som attan. Det var jätteroligt att se. Klar förbättring iallafall. Annars accepterar han bara ett par skedar potatis-majspuré, allt annat spottar han ut. Morot verkar han inte tåla så det får han inte. Men jag är inte stressad över maten. Jag kommer fortsätta erbjuda honom mat en gång om dagen och kanske gröt på kvällen, men jag vet av erfarenhet att det kommer när det kommer. Sanna helammades i princip tills hon var tio månader, hon vägrade äta annan mat och nu äter hon ju. Förvisso inte så bra som jag skulle önska, men å andra sidan var jag också jäkligt petig med maten tills jag var en femton-sexton år ungefär.
Idag har han också fått smaka på både en bit päron och en litchiefrukt. Han gapade stort och sörplade högljutt. Egentligen så "ska" man ju inte ge bebisar sånt förrän de lärt sig äta äcklig potatis, men jag är ju som sagt lite mer avslappnade den här gången. Mat ska vara lust, inte tvång.
När jag var gravid med Sanna och tills hon var ett och ett halvt-två år ungefär hade jag en annan blogg. Den låg på babycrowd.com. Den finns fortfarande kvar men jag använder den inte. För att inte riskera att den försvinner funderar jag på att göra en underblogg till den här bloggen, så som jag hade min gravidblogg förra året. Återstår bara att se hur jag ska lägga upp den och få över lite bilder. Det finns en del bilder på den bloggen som inte finns någon annanstans då vår gamla dator kraschade utan att jag hade säkerhetskopierat bilder. Stay tuned.
Nu är det läggdags för längesedan! Maken ska spela pingis direkt efter jobbet imorgon så det kommer bli en mycket lång dag i Casa Olsson... Så godnatt och på återseende!
