Chocolatefrog

Sedan slutet av maj gör jag en viktutmaning med maken, svågern och svärfar. Svägerskan och hennes man har också halkat med den senaste tiden. Vi är alla i mer eller mindre behov av att gå ner i vikt, och det är ju skönt att vi kan peppa och stötta varandra. Eftersom jag fortfarande ammar litegrann har jag medvetet tagit det ganska lugnt, men det hade jag antagligen gjort ändå. Den röda tråden har varit motion i vilken form man känner för, i mitt fall promenader och crosstrainer, men sedan slutet på sommaren har jag funnit en ny träningskärlek i form av zumba och go go fitness hos Wellness by Linda. Det är helt underbart! Kosten spelar givetvis också in, allt är tillåtet men i mycket måttliga mängder. Jag försöker också aktivt välja bort snabba kolhydrater, t.ex pasta, potatis och vitt bröd till förmån för grovt bröd och grönsaker. Ibland är jag jätteduktig, ibland går det mindre bra (och ibland går det inte alls). Men idag nådde jag äntligen mitt första delmål, -10 kg. I flera veckor har jag stått och stampat på -9,7 kg och även om det också är bra så har det varit retfulla tre hekto kvar att gå ner. Jag kunde inte träna på hela förra veckan, det var möten och massa annat som kom ivägen, och nu i helgen var det kalas och pepparkaksbak, så då blev det inget tränat heller. Onsdagar är den officiella invägningsdagen, men man brukar ju kolla läget när man ändå är i närheten av vågen (och eftersom den står utanför duschen så träffar man ju på den minst en gång om dagen). Måndagens och tisdagens tjuvvägningar visade ovanligt bra resultat och imorse vägde jag in mig på -1,4 kg från förra veckan. Jag sköt alltså förbi -10 kg rejält och hamnade på -11,1 kg! Heja mig! Jag är lite orolig för att det mest är förlorad muskelmassa eftersom jag inte tränat, men jag har verkligen försökt tänka på kosten fast det har varit kalas.