Försiktig utveckling

När Sanna var bebis försökte vi febrilt få henne att sova i vaggan. Det gick ett par timmar ibland, annars sov jag sittande med henne i soffan för jag vågade inte ha henne i sängen. När hon blev större flyttade vi över henne till spjälsängen och den avskydde hon. Jag var vaken mer än jag sov på nätterna, men vi envisades ändå med att hon skulle sova i spjälsängen "för så ska det vara". En dag ser maken en bild från Jennys blogg, där Benjamins säng står tätt intill hennes och föreslår att vi ska göra likadant, dvs vi köpte en 90-säng och tejpade fast benen mot sängbenen på min sida av sängen. Och sedan dess har vi sovit fantastiskt gott, även om hon emellanåt klättrar över mig och vill sova mellan oss.
Nu har ju lillebror kommit och sovmönstret har ändrats. Vi började med att jag och lillebror sov på makens sida av sängen (för den här gången vågar jag ha bebisen hos mig i sängen, man sparar flera minuter i sömn när man inte behöver gå upp och hämta dem), maken i mitten och Sanna i sin säng. Det gick sådär, Sanna ville absolut inte sova i sin säng, så varje kväll när hon hade somnat i vår säng så rullade jag över henne till hennes säng och hon kröp tillbaka under natten. Till slut låg jag som en dubbelmacka mellan båda barnen. Då tänkte vi om. Jag och Jesper började sova i Sannas 90-säng, Sanna på min sida av sängen och således närmare mig, och maken borta på sin kant igen. Gick sådär det med, för det slutade med att jag och båda barnen låg och trängdes i 90-sängen medan maken kunde breda ut sig på 160 cm alldeles själv. Det nya budet är alltså att maken får sova i Sannas säng och så får jag ha dubbelsängen tillsammans med barnen. Mysigt, men rena öken för samlivet. Inte för att vi ska ha fler barn, men som maken sa härom morgonen när vi hade sällsynta fem minuter för oss själva och bara kunde ligga och kramas lite: "Det var ju mysigt att få hålla lite om sin fru." Så även om samsovning har funkat väldigt bra och jag kommer fortsätta ha Jesper i sängen så kan vi inte hålla på såhär. Igår började jag således lite försiktigt föreslå för Sanna att vi skulle sätta in en säng i hennes rum och göra det lite fint. Jag visade henne bilder på wallies och självlysande stjärnor att sätta i taket och hon blev eld och lågor! Vi ägnade lång tid åt att planera vart sängen ska stå och vilka sängkläder hon vill ha i dem. Imorse tog jag upp det lite försiktigt igen och hon fortsatte att vara exalterad över det. Jag har lovat henne en egen cd-spelare att ha vid sängen, hon ska få välja två olika wallies till väggarna och hon ska få välja ett eget sängbord också. Hon fick välja mellan att plocka bort bollhavet eller soffan från sitt rum och hon valde bollhavet. Men vi tänker inte köpa någon ny säng till henne, och inte heller ta bort hennes säng från vårt rum för vi räknar med att det här kommer ta ett tag för henne att vänja sig vid, så vi ska flytta in sängen som står i gästrummet i Sannas rum så länge.
Så idag när hon kommer hem från dagis ska vi beställa wallies och börja röja litegrann. Helst vill hon flytta in sängen redan idag, innan pappa kommer hem så han ska bli överraskad, men dels orkar jag inte sängen själv och dels så tror jag att det är bra att hon får längta lite. Sängen flyttar vi nog in i slutet på veckan. Hon ska ju sova hos farmor i helgen så det är nog bäst att vänta tills efter det. Så vem vet, det kanske kan funka det här. Hoppas kan man ju alltid!


Kommentarer
Postat av: Lisa

Hoppas det går bra! Det låter ju i alla fall lovande!

2009-10-07 @ 07:21:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0