Barn gör som vi gör
Maken och jag pratar ofta om att Sanna är så otroligt medveten om saker och ting. Dessutom räknar hon ut saker så vi nästan blir rädda ibland. Datorer är ju en sådan sak som vi inte tror att hon begriper sig på, men så observerar hon oss ett par dagar och sedan kräver hon att få försöka själv. Och hon kan! Bland annat är vi med på en spelsajt som heter www.shockplay.com där man antingen kan spela mot andra personer online eller spela själv. Jag är väldigt förtjust i att spela Mahjong där och Sanna har sett mig göra det. Ett annat spel är bowling och det är hon helt grym på! Jag fattar inte hur det fungerar, men hon står länge och siktar med musen och sedan slår hon ner käglor som om hon aldrig har gjort något annat.
Men det är inte bara med datorer hon förvånar oss. För ett par månader sedan stod jag inne på toaletten och sminkade mig innan jobbet. Sanna satt och tittade på mig ett par morgnar i rad, sedan frågade hon mig vad jag gjorde. Jag berättade att jag målade mig i ansiktet. När hon frågade varför visste jag inte riktigt vad jag skulle svara, så det blev något i stil med att jag gjorde det för att känna mig fin. Naturligtvis ville hon också sminka sig då, så hon fick en av mina gamla ögonskuggor och en borste. Hon borstade sig lite i ansiktet och sedan var hon nöjd. Men hon gjorde det varje morgon i flera veckor efter det. Och egentligen är det inte ett beteende som jag vill överföra på henne. Men det blir ännu lite värre. I lördags morse stod jag i duschen och Sanna kom in, släpandes på plastpallen jag har att sätta upp foten på när jag ska raka benen. Jag sitter även på den när jag ska hjälpa Sanna att tvätta håret, så jag antog att det var därför hon tog in den. Men icke. "Jag vill göra som du gör mamma, med foten här uppe!". Åh himmel, vad gör man då liksom? Men hon vet ju inte varför jag gör det, så jag tog rakhyveln, plockade bort bladet på den och gav den till henne. Hon drog den över benet ett par gånger och sedan var hon nöjd. När vi hade duschat färdigt gick vi upp på övervåningen och skulle ta på oss kläder. Jag har min vanliga rutin med sätta i linserna, smörja ansiktet, borsta tänderna och sätta upp håret. Sanna tittar på mig när jag smörjer in ansiktet och vill göra samma sak. Och hur ska jag tala om för henne att hon inte får om jag gör det själv när det inte är något skadligt. Så det fick hon ju göra. Men sedan ställde jag ansiktskrämen längst upp i badrumsskåpet så hon inte ska leka med den. Naturligtvis låter jag henne inte göra allt jag gör. Om jag skulle dricka alkohol (vilket jag nästan aldrig gör och definitivt inte i nuvarande tillstånd) skulle hon ju inte få smaka, men jag tänker på de andra sakerna som jag gör och som hon ser. Jag tänker ju inte på att jag gör det, det är ju gammal vana. Men om jag tänker på det så sminkar jag ju mig just för att känna mig lite finare, men jag vill ju inte att hon skall känna att hon inte är fin om inte hon sminkar sig! Men det är ju så sant som det gamla talesättet: "Barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör."
Vi har levt lite campingliv här hemma idag. Vattnet försvann nämligen runt lunchtid. Det har kommit tillbaka några korta stunder, men sedan försvinner det igen. Mycket frustrerande, särskilt med den här gravidblåsan. Som tur var passade jag på när vi hade vatten för en kort stund och fyllde en hink med vatten så vi kan spola. Men man blir ju lite handikappad när man ska laga mat eller diska. Det är då jag är tacksam över att jag har dille på att ha vattenflaskor stående i kylen och att jag hade fyllt på dem imorse. Så vi slapp koka potatis i äppeljuice... Dessutom har jag alltid våtservetter hemma, det känns lättare att sköta hygienen på det viset. Maken var ute för någon timma sedan för att kolla hur det går med att laga läckan som uppenbarligen finns någonstans i området och de lovade att det inte skulle dröja alltför länge till. Men det är först när något är borta som man märker exakt hur mycket man använder det! Å andra sidan är det väldigt många människor som inte ens har tillgång till rent dricksvatten, jag tror att vi klarar oss en dag.
Det är makens sista semestervecka, och vädret fortsätter att vara genomuselt. För hans del alltså. Jag har inget emot det svalare vädret även om jag också tycker att det är tist med för mycket regn. Vi vet liksom inte vad vi ska hitta på, särskilt inte när min kropp är lite kinkig med att hänga med på saker. Vi har pratat om att åka till Varberg och spela minigolf och sånt, det blir kanske på onsdag då vädret verkar vara lite bättre tillfälligt.
I torsdags förra veckan åkte jag och en kompis från mammagruppen på Familjeliv till Norvalla Marknad. Det var trevligt trots att regnet öste ner. Jag köpte på mig ett lass strumpor till hela familjen, en t-shirt som det står bebis på i väldigt rosa bokstäver, ett litet set till bebisen samt en mössa med matchande sockar och små vantar. Det blev också bullformar, en rökt regnbåge, smörknivar och en chokladdoppad banan. Jag tror att det blev ett gäng saker till, men jag har glömt vad.
Nu är det dags för kvällsmat innan Dexter börjar! Godnatt!
Men det är inte bara med datorer hon förvånar oss. För ett par månader sedan stod jag inne på toaletten och sminkade mig innan jobbet. Sanna satt och tittade på mig ett par morgnar i rad, sedan frågade hon mig vad jag gjorde. Jag berättade att jag målade mig i ansiktet. När hon frågade varför visste jag inte riktigt vad jag skulle svara, så det blev något i stil med att jag gjorde det för att känna mig fin. Naturligtvis ville hon också sminka sig då, så hon fick en av mina gamla ögonskuggor och en borste. Hon borstade sig lite i ansiktet och sedan var hon nöjd. Men hon gjorde det varje morgon i flera veckor efter det. Och egentligen är det inte ett beteende som jag vill överföra på henne. Men det blir ännu lite värre. I lördags morse stod jag i duschen och Sanna kom in, släpandes på plastpallen jag har att sätta upp foten på när jag ska raka benen. Jag sitter även på den när jag ska hjälpa Sanna att tvätta håret, så jag antog att det var därför hon tog in den. Men icke. "Jag vill göra som du gör mamma, med foten här uppe!". Åh himmel, vad gör man då liksom? Men hon vet ju inte varför jag gör det, så jag tog rakhyveln, plockade bort bladet på den och gav den till henne. Hon drog den över benet ett par gånger och sedan var hon nöjd. När vi hade duschat färdigt gick vi upp på övervåningen och skulle ta på oss kläder. Jag har min vanliga rutin med sätta i linserna, smörja ansiktet, borsta tänderna och sätta upp håret. Sanna tittar på mig när jag smörjer in ansiktet och vill göra samma sak. Och hur ska jag tala om för henne att hon inte får om jag gör det själv när det inte är något skadligt. Så det fick hon ju göra. Men sedan ställde jag ansiktskrämen längst upp i badrumsskåpet så hon inte ska leka med den. Naturligtvis låter jag henne inte göra allt jag gör. Om jag skulle dricka alkohol (vilket jag nästan aldrig gör och definitivt inte i nuvarande tillstånd) skulle hon ju inte få smaka, men jag tänker på de andra sakerna som jag gör och som hon ser. Jag tänker ju inte på att jag gör det, det är ju gammal vana. Men om jag tänker på det så sminkar jag ju mig just för att känna mig lite finare, men jag vill ju inte att hon skall känna att hon inte är fin om inte hon sminkar sig! Men det är ju så sant som det gamla talesättet: "Barn gör inte som vi säger, barn gör som vi gör."
Vi har levt lite campingliv här hemma idag. Vattnet försvann nämligen runt lunchtid. Det har kommit tillbaka några korta stunder, men sedan försvinner det igen. Mycket frustrerande, särskilt med den här gravidblåsan. Som tur var passade jag på när vi hade vatten för en kort stund och fyllde en hink med vatten så vi kan spola. Men man blir ju lite handikappad när man ska laga mat eller diska. Det är då jag är tacksam över att jag har dille på att ha vattenflaskor stående i kylen och att jag hade fyllt på dem imorse. Så vi slapp koka potatis i äppeljuice... Dessutom har jag alltid våtservetter hemma, det känns lättare att sköta hygienen på det viset. Maken var ute för någon timma sedan för att kolla hur det går med att laga läckan som uppenbarligen finns någonstans i området och de lovade att det inte skulle dröja alltför länge till. Men det är först när något är borta som man märker exakt hur mycket man använder det! Å andra sidan är det väldigt många människor som inte ens har tillgång till rent dricksvatten, jag tror att vi klarar oss en dag.
Det är makens sista semestervecka, och vädret fortsätter att vara genomuselt. För hans del alltså. Jag har inget emot det svalare vädret även om jag också tycker att det är tist med för mycket regn. Vi vet liksom inte vad vi ska hitta på, särskilt inte när min kropp är lite kinkig med att hänga med på saker. Vi har pratat om att åka till Varberg och spela minigolf och sånt, det blir kanske på onsdag då vädret verkar vara lite bättre tillfälligt.
I torsdags förra veckan åkte jag och en kompis från mammagruppen på Familjeliv till Norvalla Marknad. Det var trevligt trots att regnet öste ner. Jag köpte på mig ett lass strumpor till hela familjen, en t-shirt som det står bebis på i väldigt rosa bokstäver, ett litet set till bebisen samt en mössa med matchande sockar och små vantar. Det blev också bullformar, en rökt regnbåge, smörknivar och en chokladdoppad banan. Jag tror att det blev ett gäng saker till, men jag har glömt vad.
Nu är det dags för kvällsmat innan Dexter börjar! Godnatt!
Kommentarer
Trackback
