Blomsterspråket

Via Tårtmammans blogg halkade jag in på This Garden Is Illegal och blomoholic som jag är så kunde jag ju inte låta bli att ta reda på vilken blomma jag är. Här är jag:

I am a
Canna

What Flower
Are You?

"You stand up for what you believe in, even if it gets in the way of what other people think. You are proud of yourself and your accomplishments and you enjoy letting people know that."

Om det är så himla bra vet jag inte, men jag tror att det stämmer. Men vad sjutton är en Canna?

I vilket fall som helst var det ett bra test att ta, för idag har jag haft vårkänslor. Solen sken, fast det var ett par minusgrader förstås. På framsidan är mina snödroppar på vippen att slå ut, de tidiga stackarna. De lär få på tafsen i nästa vecka om snön som utlovats kommer. Men jag är också i planteringsplaneringsstadiet. Först och främst, framsidan. Jag har två långsmala rabatter på ömse sidor om gången upp till ytterdörren. De är väl 30 cm breda och 2-2½ meter långa. Vad fasen ska jag göra med dem? Jag har några fjuttiga lökar i dem som sticker upp i april och är borta i maj. Varje år ruinerar jag mig på plantor som står under sommaren, sen är den ljuva blomstertid förbi. Jag vill ha tips på en perenn, en jäkligt tålig sådan, en som blommar. Och som tar sig, för det är förmiddagssol där.
Men sen har vi den verkliga utmaningen, atriumgården. Slöfockarna som bodde här före oss mejade ner gräsmattan och stenlade hela ytan. Lättskött, javisst, men hett som i en stenöken, för den badar i obamhärtig eftermiddagssol (om det nu kan vara sol i den här delen av landet). Första sommaren vi bodde här grävde maken upp ena hörnet av stenytan och sådde gräs där. Även kallat risfältet, för med våra blöta somrar så blir det bara klafsigt där. Stenarna vi grävde upp använde vi dock till att mura upp två rabatter. Den ena är fyra stenar hög och kanske 2x1½ meter. Där har vi petat ner ett äppleträd, som faktiskt blommat ett par gånger. Frukt har vi inte fått, men man får väl ge stackaren ett decennium eller två innan han blir ved. Den lever ju iallafall. Men den vill ha sällskap runt stammen.
Men le piece de recistance är den andra uppmurade rabatten. Tio stenar hög och 3x1½ meter. I ena hörnet har vi en förskrämd hortensia. Den är väldigt grön och frodig, men int får den några blommor. I resten har vi några knippen påskliljor och spretiga tulpaner. När löksäsongen är över frodas kirskålen. Vad kan jag sätta i eländet? Köksträdgård kanske? Jag älskar mina polkagrisrandiga tulpaner, men det ser ju så tråååååkigt ut när blommorna vissnat ner och man måste vänta in bladen också. Bort ska de! Sådär, nu har jag utmanat eventuella trädgårdsgudinnor. Inspirera mig! Godnatt!

Kommentarer
Postat av: Lisa

Hej!

Jag vet inte mycket om blommor, men däremot om jord och mark. Kan tänka mig att risfältet blir klafsigt eftersom regnvattnet inte kommer ner någon annanstans när resten av området är stenlagt. Går det att leda vattnet åt ett annat håll eller ta upp mer sten borde det bli bättre.

2009-02-02 @ 10:21:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0