Chocolatefrog

Jag ska inte gnälla alltför mycket, jag skall bara krasst konstatera att jag är glad att jag har så stort stöd i allt som rör min whiplash och jobb och sånt, både från familj, vänner och i min advokat, P. Men eftersom det är min blogg så får jag ventilgera så mycket jag vill, du däremot är i din fulla frihet att hoppa över det här inlägget och hitta på något annat en stund!
Jag satt halva morgonen i telefon. Först ringde jag chefen för att säga att jag skulle göra samtalen, kolla vad som hänt med min tjänst samt tala om att jag inte är "ute" efter henne på något sätt. Sedan ringde jag facket för att höra vad de tycker, men jag fick inte tag på de personerna jag behövde prata med, så de ska (förhoppningsvis) ringa mig imorgon. Jag ger nämligen inte så mycket för våra fackliga representanter, de har bl.a. lyckats fippla bort flera tusen om året för oss då de inte läst det gamla avtalet innan de skrev på ett nytt... Sedan ringde jag personalkontoret för att kolla så att jag verkligen stod kvar på en 100%-ig tjänst i grunden, vilket jag gör. Men, som hon sa, hon representerar ju arbetsgivaren, så jag måste ha facket med mig innan det blir en diskussion om vad som ska hända. Hon medgav dock också att kommunen tappat bollen litegrann, för de borde haft koll på att min aktivitetsersättning gick ut sista augusti (och det har jag informerat min chef om flera gånger) så jag ska iallafall inte få olovlig frånvaro den här månaden. Hur ska jag kunna ha det förresten, jag vet ju inte vart jag ska jobba de sista tio timmarna per vecka... Hon sa också att det finns en liten, liten risk att jag förlorar jobbet helt om man inte lyckas lösa problemet. Tjohej. Men den är rätt så mikroskopisk.
Vid tvåtiden i eftermiddags åkte jag och lillan till Mölndal där jag lämnade fröken hos mommo och moffa och åkte sedan ut för att träffa advokat P. Jag kan inte ens uttrycka hur skönt det känns att lämna över en bunt papper och sedan se hur hjulen i hans huvud börjar snurra och han för anteckningar redan innan han läst färdigt första paragrafen i FK's papper. Jag gav honom fullmakt att ta över ärendet gentemot FK och han skall också kontakta försäkringsbolaget i frågan. Han gav mig även råd om vad jag skall säga till facket och vad jag vill ha hjälp med från dem, och om vi inte får svaren vi behöver så lovade han att hjälpa mig med kommunen också. Jag är helt vilsen i den här världen, och då är det så skönt att någon som är så otroligt kunnig bakom sig, en person som inte har någon annan agenda än mitt välbefinnande. Inga baktankar, ingen skyldighet mot någon högre och ett intellekt så rakbladsvasst att han kan slipa en diamant med det. Ja, jag dyrkar advokat P, han har hjälpt mig med väldigt många saker de senaste sju åren. Och så är han ett lika fanatiskt frölundafan som jag, då måste han vara en bra människa!
Jag är lite nervös över hela den här cirkusen, jag har inte haft tid att prata ordentligt med chefen om det, bara en snabbis på telefon och jag är rädd att trampa henne på tårna. Hon är en bra människa men hon har en otacksam sits och måste göra det som är bäst för arbetsplatsen. Hon har sina ekonomiska mål att följa och det har velats med min tjänst i många år. Samtidigt måste jag vara självisk, jag har också ett ansvar mot min familj, räkningar att betala och en önskan att sköta mitt jobb så långt det går, jag trivs väldigt bra med det jag gör. Det är svårt som tusan och jag hoppas innerligt att det ska lösa sig på ett så bra sätt som möjligt för alla parter.