Chocolatefrog

Det finns egentligen ingen som känner mig så väl som min man gör. Visst händer det att jag blir irriterad på honom ibland och vice versa, men visa mig det par som inte upplever det? Men när det väl gäller, när jag är på väg mot botten så finns han där. Han tar emot mig på vägen ner och sedan hjälper han mig upp igen.
Igår hade han och Sanna mysdag när jag jobbade. Han har varit trött efter sin influensa och kanske helst skulle vilja åka hem och lägga sig efter jobbet. Men istället packar han in Sanna i bilen och åker och köper en väggljusstake som han vet att jag velat ha till sovrummet. Han köper till och med två, båda jättefina.  Han går rent av bananas och köper en underbar ljusstake till matsalsbordet också och Sanna fick en fleecefilt i leopardmönster ("Det är en tiiiger" viskade hon upphetsat till mig imorse). Men han stannade också i en blomsteraffär och köpte rosor till mig. De stod där på matsalsbordet när jag kom hem igår kväll, trött och less, och spred en så härlig doft att jag genast glömde allt. Det fanns ett litet kort också där det stod: "Älskar dig. Stefan och Sanna". Det säger allt.    Jag har verkligen tur som har honom i mitt liv.

Jag hade medarbetarsamtal med chefen idag. Det gick faktiskt jättebra, jag var rätt nervös innan. Men hon kände sig inte alls sårad över att jag vänt mig till facket, hon förstod att jag måste se om mitt eget hus. Hon sade också till mig att jag måste tuffa till mig lite, hon hade märkt att kärringen från mötet i måndags hade hackat på mig och tyckte att jag borde säga ifrån. I sanningens namn måste jag säga att jag nästan har hoppats att hon skulle säga något igen så jag fick någon att ta ut min ilska på. Ja, jag vet att det är fel och jag kommer inte att göra det, men jag har laddat upp med ett par kommentarer ifall hon ger mig några fler gliringar på nästa möte nu på måndag... (Ser ni hornen som växer ut i pannan?)
 Jag talade med kvinnan från facket igår, hon hade inte fått tag på personalkontoret än och skulle göra ett nytt försök på måndag, vilket jag tyckte var bra, för då fick jag ju chansen att prata med min chef idag.

På det hela taget känns allt lite lättare idag och jag hoppas att jag kan få sova inatt. Helgen ligger oplanerad framför oss, kanske åker vi till Liseberg imorgon och åker upp de sista biljetterna. Det beror på vädret.

Hoppas ni alla får en trevlig helg också!

Hej så länge!