Stegräknare
Jag kom faktiskt ihåg att ha stegräknaren på mig hela kvällen på jobbet idag, men det blev inte alls så mycket som jag hade trott. 4,6 kilometer eller 6215 steg. Jag är riktigt besviken. Med åttatusen kvadratmeter kåk att täcka borde jag verkligen få till mer. Skärpning!
Nya livet har börjat bra, har ätit vettigt idag. Lisa var så gullig och kom förbi med en bra bok om att äta rätt etc, det ska bli intressant att läsa den! Den heter Potatoes, not prozac. Jag har hört talas om den, men inte mer. Tack Lisa!
Idag hände en sådan där konstig sak. Efter sjukgymnasten åkte jag ner till Mölndal C för att äntligen få bytt min bankdosa. Jag parkerade på taket till mataffären, sprang sicksack nedför trappan mellan medlemmarna av ledighetskommitén som stod och diskuterade platsen för nästa möte, duckade en gammal bekant som jag verkligen inte ville träffa och styrde rakt mot banken och ser ett bekant ansikte. Pappa! Han pratar i mobilen men jag står kvar och väntar på att han ska bli klar. Då kommer mamma gående! Pappa ska vara hemma och städa och mamma ska vara på jobbet. Man ska inte springa på dem klockan två en torsdagseftermiddag. Det visade sig att de hade varit på banken tillsammans så det var inte så konstigt att jag sprang på båda två. Och mamma, nu berättar jag vad pappa gjorde! De hade varit inne och fört över pengar. De skulle också växla in alla mynt de samlat på sig den senaste tiden och som pappa hade med sig hemifrån i en påse. När han lyfter upp påsen ur ryggsäcken så tappar han ut alla mynten på golvet. Cirka femtusen spänn i blandade mynt. Lilla pappa är både stel och skev och om han hade gått ner på golvet för att samla upp alla mynten hade vi inte fått upp honom igen. Alltså fick mamma göra det. Hon tyckte inte det var så kul. Men det tycker jag och därför får alla fem läsare i min bloggkrets veta det också! Ledsen mamma!
Jisses vad jag är trött, det har varit en lång kväll. Jag ska bara vänta på att mina tabletter börjar verka och sen ska jag sova. I min nya gosiga pyjamas som kom idag! Den är verkligen en otäck rosa ton, men himmel så skön! Sannabus sover hos farmor och farfar inatt så jag ser fram emot flera timmars ostörd sömn innan vi åker ner till Ullared och stångas med pensionärer.
Dröm rosa drömmar!
Nya livet har börjat bra, har ätit vettigt idag. Lisa var så gullig och kom förbi med en bra bok om att äta rätt etc, det ska bli intressant att läsa den! Den heter Potatoes, not prozac. Jag har hört talas om den, men inte mer. Tack Lisa!
Idag hände en sådan där konstig sak. Efter sjukgymnasten åkte jag ner till Mölndal C för att äntligen få bytt min bankdosa. Jag parkerade på taket till mataffären, sprang sicksack nedför trappan mellan medlemmarna av ledighetskommitén som stod och diskuterade platsen för nästa möte, duckade en gammal bekant som jag verkligen inte ville träffa och styrde rakt mot banken och ser ett bekant ansikte. Pappa! Han pratar i mobilen men jag står kvar och väntar på att han ska bli klar. Då kommer mamma gående! Pappa ska vara hemma och städa och mamma ska vara på jobbet. Man ska inte springa på dem klockan två en torsdagseftermiddag. Det visade sig att de hade varit på banken tillsammans så det var inte så konstigt att jag sprang på båda två. Och mamma, nu berättar jag vad pappa gjorde! De hade varit inne och fört över pengar. De skulle också växla in alla mynt de samlat på sig den senaste tiden och som pappa hade med sig hemifrån i en påse. När han lyfter upp påsen ur ryggsäcken så tappar han ut alla mynten på golvet. Cirka femtusen spänn i blandade mynt. Lilla pappa är både stel och skev och om han hade gått ner på golvet för att samla upp alla mynten hade vi inte fått upp honom igen. Alltså fick mamma göra det. Hon tyckte inte det var så kul. Men det tycker jag och därför får alla fem läsare i min bloggkrets veta det också! Ledsen mamma!
Jisses vad jag är trött, det har varit en lång kväll. Jag ska bara vänta på att mina tabletter börjar verka och sen ska jag sova. I min nya gosiga pyjamas som kom idag! Den är verkligen en otäck rosa ton, men himmel så skön! Sannabus sover hos farmor och farfar inatt så jag ser fram emot flera timmars ostörd sömn innan vi åker ner till Ullared och stångas med pensionärer.
Dröm rosa drömmar!
Kommentarer
Postat av: Jessica
Åh, Ullared! *avis*
Trackback
