Chocolatefrog

Sanna vaknade tio i sex imorse och ville ha frukost. Ett gott tecken tänkte vi, och maken gick upp med henne. Men hon åt inte särskilt mycket. Jag åkte till jobbet och maken vabbade, lillan var jättego och mysig hela dagen, sov en halvtimme, men åt fortfarande inte. Jag kom hem vid fyra efter att ha varit och grattat pappa en sväng och kom hem till ett bord dukat med pannkakor. Men lillan åt inte. Och så blev hon jättegnällig. Trött och klängig och helt tvärtemot vad maken sagt att hon varit hela dagen. Det slutade med att vi gick upp och lade oss oss strax efter sex. Efter lite alvedon och ett gäng böcker somnade hon och jag gick ner, plockade en snabbis och bar upp lite dockskåpsmöbler att pyssla med. Men efter fyrtio minuter vaknade hon och var jätteledsen. Det tog väl en halvtimme att få henne att sluta gråta och vi gick ner och åt en glasspinne och såg på Teletubbies. Sen var hon tokpigg. Full rulle tills klockan var över tio då hon äntligen somnade igen. Men jag är orolig för henne. Tredje dagen nu med feber som hoppar mellan trettioåtta och trettionio grader och våldsam hosta. Ena sekunden är hon jättepigg och nästa är ögonen helt svullna på henne och hon bara gnyr. Hur länge ska man vänta innan man går till läkare? Jag vill ju inte att hon ska dra på sig en lunginflammation eller något.

Idag var jag hos terapeuten för första gången. Det kändes rätt så bra faktiskt. Nu ska jag gå där fyra måndagar till så får vi se vad som händer.

Idag lyckades jag faktiskt göra ett julgodis innan Sanna blev för trött. En balja av Leilas Rocky Road står nu på kylning. Undrar om den har livslängd ända till jul...?

Imorgon vabbar jag med lillan, hoppas hon är lite piggare då. Tycker så synd om min lilla skrutta.
Hej så länge!