Inget att tillägga

Vi var på vårt tredje vul för en vecka sedan och såg hjärtslag! Det var härligt! Samtidigt ger det mersmak, men nu dröjer det till vecka 18 innan vi får se minibebis igen, förutsatt att allt går som det ska.
Mår okej i övrigt, mår inte jätteilla men det kommer ibland, särskilt vid vissa lukter eller om jag hostar. Det är tröttheten som är värst. Jag tycker jag sover mycket bättre på nätterna, jag försöker vila så mycket jag kan med en treåring hemma, men ändå är jag bara trött hela tiden. På jobbet går jag och smyger, gör så lite som möjligt, och hemma gör maken nästan allt. Han är fantastisk. Jag är lite öm i brösten ibland och känner av växtvärk och fogarna, tycker att allt kommer mycket tidigare den här gången, det är som om kroppen kommer ihåg. BabyBel-ostar Light är fortfarande favoritsnackset, även om nästan allt ser gott ut i affären. Imorgon har vi kalas för Sanna. Ingen känner till mitt tillstånd så att säga förutom mina föräldrar. Men jag är så jäkla svullen att jag bara vill ha mysbyxor eller mammabyxor på mig, det känns som jag kommer avslöja mig imorgon...
Köpte två föräldratidningar idag. Den ena var Vi Föräldrar - Gravid och det andra var Vi Föräldrar med en tvåbarnsspecial. Just det är något som jag ofta tänker på, hur det kommer fungera med två barn. Sanna är det viktigaste jag har, jag vill att hon ska fortsätta veta det och aldrig tvivla. Mycket tankar jag vill sätta på pränt, men huvudet värker och jag är så trött, jag tänker gå och lägga mig. Sanna är hos farmor och farfar, och även om jag saknar henne så hjärtat värker är det skönt att få lite tid för sig själv. Godnatt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0