En tanke...
igår kom jag att tänka på ett avsnitt av Gilmore Girls (avsnitt 13, säsong 3). Rorys pappa ska få barn med sin nya flickvän, en mycket välplanerad affärskvinna. Hon har sin sista presentation klockan två en viss dag och har bokat sitt kejsarsnitt till klockan fem samma eftermiddag. En kort tid före den planerade nedkomsten får Rory en inbjudan till kejsarsnittet. Eller ja, inte till själva operationen, men till tiden före och efter. Det står någonting i stil med: Du är härmed inbjuden till Georgias födelse. Skåla med tjejerna och vinka mamma farväl när hon rullas in till operationen. Sedan blir det middag på Sushi Sushi och därefter tillbaka till sjukhuset för den första officiella visningen av Georgia. Ps. Gåvor är frivilligt, men alltid uppskattat. Jag har försökt hitta ett klipp på YouTube, men inte lyckats. Men jag tänkte att om det nu blir så att jag måste förlösas med kejsarsnitt så ska jag nog också göra en fest av det! Eller också inte. Men det hade ju varit ett rejält annorlunda kejsarsnitt!
Igår var jag och fikade med ett gäng andra magar från septembergruppen på Familjeliv. Det var jättemysigt. Vi satt på uteserveringen på Cappucino (vid Kopparmärra, som för övrigt inte alls är en märr. Märkligt att sådana saker kan uppta plats i min hjärna när jag inte ens kan komma ihåg sexans multiplikationstabell.) i eftermiddagssolen och mumsade på räkmackor (och lite paj). Två av tjejerna hade jag träffat förut, två var nya. Men det är jättehärligt att umgås med andra som är ungefär lika långt gångna och jämföra allt. Fast det fnissades lite åt min ank-gång, men det gör jag ju själv! Och det ser faktiskt våldsamt roligt ut! Lite lustigt är det dock att vi är fyra stycken som ska göra vårt ultraljud på Östra samma dag, fast olika tider. Men vi ska försöka lirka in en fika om vi kan, ultraljud är spännande saker. På torsdag är det dags. Äntligen! Jag längtar, men förfasas också lite. Jag vet ju att jag känner bebisen, men jag vill ju känna mer! Å andra sidan tröttnar man ju nästan på det i slutet när de sparkar mot revben och blåsa och allt annat de kan komma åt. Men framför allt vill jag kunna säga till alla som tjatar om tvillingar att jag vet hur många det är i magen.
Imorgon är det påskafton och det gillar jag. Fint väder verkar det bli och mamma och pappa bjuder på lunch. Och vi vet ju vid det här laget hur mycket jag uppskattar mat som jag inte lagar själv, så det ska bli njutbart! Glad påsk på er!
Igår var jag och fikade med ett gäng andra magar från septembergruppen på Familjeliv. Det var jättemysigt. Vi satt på uteserveringen på Cappucino (vid Kopparmärra, som för övrigt inte alls är en märr. Märkligt att sådana saker kan uppta plats i min hjärna när jag inte ens kan komma ihåg sexans multiplikationstabell.) i eftermiddagssolen och mumsade på räkmackor (och lite paj). Två av tjejerna hade jag träffat förut, två var nya. Men det är jättehärligt att umgås med andra som är ungefär lika långt gångna och jämföra allt. Fast det fnissades lite åt min ank-gång, men det gör jag ju själv! Och det ser faktiskt våldsamt roligt ut! Lite lustigt är det dock att vi är fyra stycken som ska göra vårt ultraljud på Östra samma dag, fast olika tider. Men vi ska försöka lirka in en fika om vi kan, ultraljud är spännande saker. På torsdag är det dags. Äntligen! Jag längtar, men förfasas också lite. Jag vet ju att jag känner bebisen, men jag vill ju känna mer! Å andra sidan tröttnar man ju nästan på det i slutet när de sparkar mot revben och blåsa och allt annat de kan komma åt. Men framför allt vill jag kunna säga till alla som tjatar om tvillingar att jag vet hur många det är i magen.
Imorgon är det påskafton och det gillar jag. Fint väder verkar det bli och mamma och pappa bjuder på lunch. Och vi vet ju vid det här laget hur mycket jag uppskattar mat som jag inte lagar själv, så det ska bli njutbart! Glad påsk på er!
Kommentarer
Trackback
