Chocolatefrog

sitter jag ofta här och har väldigt många kloka saker att skriva. Eller så låter de bara kloka i mitt huvud eftersom jag är helt snurrig av sömnbrist. Som inatt. Jag tänkte skriva ett inlägg om något, det kan ha varit kuddar, men med en liten gnällig kille på armen som får för sig att göra tvära kast emellanåt så vågar man inte ha honom liggande i knäet medan man skriver. Och att blogga med pekfingervalsen, i synnerhet bara ett pekfinger, det känner jag inte för. Så det blir inga kloka nattliga inlägg, och nu när det gått en sisådär femton timmar och jag för en gångs skull sitter framför datorn utan bebis så kan jag inte för mitt liv komma ihåg vad det var jag skulle blogga om. Så tyvärr kommer världen ännu en gång berövas en nattlig sanning som kanske hade ändrat hela vårt synsätt på livet. Fast troligen inte.

Idag har jag varit ute med barnen (det känns för övrigt konstigt att skriva barnen, men väldigt bra), först på bvc (nu väger han 5400 gram och är 56 cm lång) och sedan hos Paula i Kungsbacka. Tjejerna lekte jättebra med varandra direkt och grabbarna, tja, de är lite för små för att leka än, även om Vincent gjorde tappra försök att få Jesper att titta på honom. Det gick sådär, för Jesper envisades med att sova större delen av tiden vi var där. Vi får jobba lite på hans social skills.

Tja, det var väl ungefär så mycket som min hjärna kunde få ur sig på en gång. Den är inte van vid att få vara ifred och tänka på andra saker än blöjor och amningsinlägg. Kanske återkommer jag inatt med något banbrytande, men troligtvis inte. Hej så länge!