Fan, nu fick jag ångest igen...
Ända sedan förlossningen har jag brottats med ångest. Men den har blivit mycket bättre den senaste veckan, det kommer något enstaka anfall på natten bara.
Men när vi var på bvc igår frågade sköterskan vart vi hade listat oss i vårdvalet. Även om jag egentligen inte är för privata alternativ så är hela familjen listade på Backa Läkarhus eftersom man alltid får snabb hjälp där och de har akuttider samma dag. Det är inte något jag har upplevt på vårdcentralen här i Backa. De är sura, svarar inte i telefonen, det är lögn i helvete att få en tid där... Vid ett tillfälle när Sanna hade öroninflammation slutade det med att jag åkte till Kungsbacka Närakut med henne för jag inte kunde få vård någon annanstans. Så nej, jag är inte positivt inställd till Backa Vårdcentral. Men nu visar det sig att om inte barnen är listade där så kommer vi inte få gå kvar på bvc. Det är säkert logiskt, men jag hade inte tänkt på det. Nu har jag forskat lite och sett att Backa Läkarhus har bvc från 1 oktober, men jag har ju ingen aning om hur de är. För Sannas del rör det ju sig inte om särskilt många besök, men med Jesper kommer vi ju gå ganska ofta nu i höst. Så nu har ångesten slagit till rejält igen. Ska jag lista Jesper på Backa Vårdcentral bara för att få gå kvar på bvc eller ska jag hoppas att bvc på Backa Läkarhus är bra och fortsätta vara listade där? Jag ger ju inte mycket för "min" bvc-sköterska, men nu har vi ju gått där några gånger och hon känner oss. Jävla vårdval!
Mitt i natten
Idag har jag varit ute med barnen (det känns för övrigt konstigt att skriva barnen, men väldigt bra), först på bvc (nu väger han 5400 gram och är 56 cm lång) och sedan hos Paula i Kungsbacka. Tjejerna lekte jättebra med varandra direkt och grabbarna, tja, de är lite för små för att leka än, även om Vincent gjorde tappra försök att få Jesper att titta på honom. Det gick sådär, för Jesper envisades med att sova större delen av tiden vi var där. Vi får jobba lite på hans social skills.
Tja, det var väl ungefär så mycket som min hjärna kunde få ur sig på en gång. Den är inte van vid att få vara ifred och tänka på andra saker än blöjor och amningsinlägg. Kanske återkommer jag inatt med något banbrytande, men troligtvis inte. Hej så länge!
Man ska inte dra alla över en kant...
Hade det inte kunnat gå otroligt illa hade det nästan varit lite roligt... Men bara nästan.
Vardagen har återvänt
Även om det är en helt ny typ av vardag, en där det finns en Jesper som inte fanns förut. Och det är faktiskt en alldeles underbar vardag. Det är klart att det var mysigt att vara hemma tillsammans hela familjen, men någonstans visste jag ändå att det skulle ta slut snart och att det skulle komma en annan verklighet. Jag bävade för måndagen, men den gick så himla bra och jag kände mig så glad hela dagen! Vi var på bvc med Jesper och Sanna cyklade hela vägen. Vi lekte och busade hemma och sedan åkte vi hem till mina föräldrar och åt middag. På tisdagen vad det dags för Sanna att börja på dagis, men då var maken hemma på morgonen och gick upp med henne så jag kunde vila en stund till. Jag var lite orolig över hur det skulle gå med Sanna och dagis efter ett så långt uppehåll, men jag tror faktiskt hon hade saknat det lite för det gick hur bra som helst! Igår var jag på mammapromenad i Slottskogen efter dagislämningen och farmor hämtade så jag kunde få en lugn eftermiddag hemma. Idag ville damen förvisso inte gå till dagis, men när vi väl kom iväg var hon lika god och glad som alltid och det var inga problem att lämna heller. Och under promenaden till dagis fick jag svart på vitt att vi har fött upp en tvättäkta göteborgare:
En stor grön bil kör förbi oss och Sanna utbrister: Kolla mamma, den där bilen var gôr-stor! Jag fullständigt bröt ihop av skratt, det kom så klockrent!
Jag har hela kameran full av bilder på Jesper och hans kärleksfulla och stolta storasyster, men jag får aldrig ändan ur att ladda över dem. Det ska bli bättring, jag lovar.
Jag måste nog göra ett inlägg i Anna Anka-debatten innan jag går och dammsuger. Jag såg första halvtimman av Svenska Hollywoodfruar, men blev så irriterad att jag stängde av och vek tvätt istället. Men säga vad man vill om den kvinnan, hon har minsann lyckats göra ett avtryck i ett Sverige som inte ens visste att hon existerade. Jag tror förvisso att hon är rätt självisk och snobbig, men jag tror inte heller att hon är 100% äkta i serien. Jag tror att hon är väldigt duktig på pr, hon vet vad folk vill se (och älskar att hata) och tro mig, TV3 kommer betala henne stora pengar för att få göra en säsong 2. Själva serien kommer jag inte att följa, men däremot ska det bli intressant att se hur hon framstår hos Skavlan på fredag.
På det hela taget kommer det bli lite av en tv-helg, för min gamla vän Per Andersson kommer vara med i Doobidoo på fredag, Bingolotto på lördag och Parlamentet på söndag, och jag missar inte gärna chansen att se honom vara med i tv. Fast Bingolotto kommer jag nog inte se så mycket av - jag och maken är väldigt förtjusta i Här är ditt liv. Får vi vuxenpoäng på det?
Hej så länge!
Pomperipossa
Kolla varifrån!
Pomperipossa
Godnatt
Kolla varifrån!
Godnatt
Sötnos
Kolla varifrån!
Sötnos
Hej! Här är jag!
Jesper är en otroligt lätt bebis som mest sover och äter och kanske piper lite ibland om han har lite tråkigt. Han sover ganska bra på nätterna också, förutom att han gärna vill vara vaken en timma eller två runt fyratiden på morgonen. Hittills har ju det varit uthärdligt då maken har varit hemma och jag har kunnat sova en stund på morgonen eller dagen, men från och med måndag är det ju slut på det när han börjar jobba igen. Då tar också en helt annan verklighet vid, en där jag själv ska rodda två barn på dagarna, fixa måltider och ägna mig åt storasyster och även få iväg henne till dagis tre dagar i veckan, helst påklädd och ren och med frukost i magen... Jo, det kommer nog krävas lite tillvänjning där med. Måndagarna kommer ju bli särskilt långa då Sanna inte har dagis och maken inte är hemma förrän halv sju, men det kommer lösa sig det också. I gengäld har vi ju även i fortsättningen tredagarshelger då maken jobbar in sina fredagar tidigare i veckan.
Sanna är på det hela taget väldigt duktig med sin lillebror. Än så länge har hon inte riktat några aggressioner mot honom utan hon kan agera ut mot oss emellanåt, framförallt yttrar det sig i att hon inte vill gå på toaletten själv eller ta på sig sina kläder själv. Sitter jag då och ammar eller har en tid att passa kan det vara en utmaning att hålla sig lugn i det läget, men vi kommer hitta vår rytm, det är jag säker på.
På bvc-kontrollen i måndags hade Jesper gått upp till 4140 gram i vikt och växt till 53 cm, så det är ju inte konstigt att grabben sover om han växer så mycket.
Jag hade det som sagt ganska tufft att anpassa mig till livet hemma, jag lämnade nog bb lite för snabbt och var inte beredd på hormonstormen. Som tur var snappade bvc-sköterskan upp detta och jag fick tid hos psykologen på bvc snabbt som attan. Jag har nu varit där två gånger och har en gång till kvar. Mår mycket bättre och tror inte jag kommer behöva fler tider. Men hela första veckan hemma hade jag konstant ångest och mådde illa, så jag har hittills gått ner 14,6 kilo, 4,6 kg mer än vad jag gick upp under graviditeten. Även om det är den bästa bantningskur jag någonsin provat så var det lite för snabbt även för mig och jag är glad att aptiten är tillbaka. Fast det är ju trevligt att ha kunnat packa undan mammakläderna redan och återupptäcka plaggen jag lade undan för att inte få "mage" i dem.
Sanna sover hos mormor och morfar inatt och det är dags för mig att laga lite middag - lövbiff och pommes frites med pepparsås. Till efterrätt ska vi baka en paj på våra första äpplen från vårt egna lilla träd på uteplatsen. Hej så länge!
Piggelin
Kolla varifrån!
Piggelin
Jesper
Trädgårdsföreningen
Kolla varifrån!
Trädgårdsföreningen
Godmorgon
Kolla varifrån!
Godmorgon
Sjalmys
Kolla varifrån!
Sjalmys
Syskonkärlek
Kolla varifrån!
Syskonkärlek
Close-up
Kolla varifrån!
Close-up
Pappagos
Kolla varifrån!
Pappagos
Jesper
Kolla varifrån!
Jesper
Liten skrutta
Imorse vaknade Sanna med feber, så det blev ingen sista dag på dagis för henne och ingen mammafika för mig. Men det kändes ändå ganska skönt att få en extra dags mys med min lilla tjej innan hon blir storasyster.
Bortsett från att hon har feber så har hon ändå varit rätt så pigg idag, det är först nu hon har somnat av i soffan. Panodil har fått ner tempen ganska bra. Hon har inte ätit så mycket, men har lekt och grejat hela dagen ändå.
Vid ett tillfälle såg hon alla sina kladdiga handavtryck på vardagsrumsfönstret som jag har ignorerat så länge jag kunnat. Hon frågade hur man fick bort dem, så jag visade henne hur man tvättade fönster. Det tyckte hon var störtkul, så nu är de rena igen och jag behövde nästan inte göra någonting! Barnarbete kan vara bra ibland!
Om någon timme kommer mormor och morfar för att hämta hem lillan till sig och det känns ju lite jobbigt att lämna ifrån sig henne när hon är sjuk. Jag övervägde att be att få byta snittid, men jag tror bara det är en vanlig förkylning och hon har längtat efter mormor och morfar hela dagen så jag ska försöka släppa mammasamvetet och försöka koncentrera mig på snittet imorgon. Maken är också kanonförkyld men förhoppningsvis har jag redan haft min omgång, för jag var lite krasslig i förra veckan. Tajmingen är fantastisk i den här familjen...
När lillan blivit hämtad ska jag sticka iväg en sväng och handla, vi behöver lite mackor och snacks inför bb. Sen blir det antibakteriellduschar och renbäddning av sängkläder och packning av det sista i bb-väskan. Och halv sju imorgon bitti bär det av till kejsarsnitt och mottagning av en styck färsk Olsson-bebis! Det ni!
Mammas lilla hjälpreda tvättar fönster men... till slut tar febern ut sin rätt och skruttan däckar i soffan
Vi höres åter efter äventyret på KK Östra! Hej så länge!
