Fars dag

Idag är det Fars dag. När jag växte upp så firade vi aldrig riktigt varken Fars eller Mors dag. I en del familjer är det jättestort, men hos oss faller båda dagarna relativt nära både mammas och pappas födelsedagar, så det brukade stanna vid ett kort eller en liten pysslad grej.
Men så imorse läste jag Malin Wollins krönika om sin pappa och tänkte att jag kanske också skulle skriva ett par ord om min.
Jag minns inte så mycket av vardagarna med pappa när jag växte upp. Han arbetade hårt på dagarna och var engagerad i Mölndalskorpens fotbollssektion på kvällarna. Men han och jag hade en särskild sak som vi gjorde, och det var att fiska. Jag älskade de turerna vi gjorde tillsammans. Jag minns hur jag nästan frös fötterna av mig när vi pilkade på Rådasjöns is en strålande vintersöndag och de där varma sommarkvällarna på olika campingplatser i Sverige när vi stod vid inplanterade dammar och drog upp dyr regnbåge eller på stenar vid norska älvar och blev mygg- och knottbitna och ändå aldrig lyckades få upp någon av de fiskar som så frestande vakade precis utom räckhåll. Jag minns när han köpte mitt första fiskespö till mig. Det var av svart grafit och jag har fortfarande kvar det. På hösten och vintern följde jag med honom till fiskeklubben och lyssnade på den ena fiskehistorien efter den andra, tills jag tröttnade och gick ut och lekte med biljardbordet som fanns i samma lokal.
En gång stod vi vid en damm på en camping i Gusjöbyn och jag höll just på att dra upp en tung regnbåge när linan brast och fisken flydde med drag och allt. Vi stod kvar och fiskade en stund till och jag hade just dragit upp en annan fisk när det började plaska i vattnet ett par meter ut. Det fortsatte att plaska, närmare och närmare kanten av dammen där vid stod och plötsligt blev det stilla och i vattnet, precis framför våra fötter, ställde sig fisken, fortfarande med draget i munnen. Den rörde sig inte, så pappa kunde plocka upp den med handen. Det blev två fiskar den dagen. Sedan kom det bästa av alltihop. Pappa rensade och saltade in fisken, och nästa dag gick jag ut för att leta reda på en enebuske och sedan enrisrökte vi fisken på den lilla aburöken utanför förtältet på campingen. Det var tider det!
En annan sak som var bara min och pappas var ett Lisebergsbesök på hösten. Han brukade döma en fotbollscup pch på så sätt tjäna lite extra pengar, och för dem brukade vi åka till Liseberg på eftermiddagen. Vi började med en öl till pappa och en cola till mig på puben som låg i källaren på Värdshuset och sedan gick vi runt och spelade på alla hjulen. Jag har aldrig varit en åkare på Liseberg, men jag gillar att spela på hjulen, och den där eftermiddagen fick jag spela så mycket jag ville.
Nu för tiden är pappa pensionär och har blivit morfar, fyra gånger om. Och en sån lekmorfar sen! Det är härligt att se honom leka jage, tappert stödd på en krycka, eller läsa sagor i soffan.

Nu för tiden har vi ju egna barn och maken är således också pappa. Han jobbar också hårt i veckorna och får ta igen lektiden med våra barn på helgerna. I år fick jag inte fixat någon present till honom, men jag och barnen gick ner och pysslade ett kort igår och imorse bakade Sanna scones till honom. Snart skall vi åka till våra pappor med en kram och fika lite och sedan försvinna in i vardagen igen.

Puss på er, papporna i mitt liv! Jag älskar er!


Kommentarer
Postat av: KarinK

Fint skrivet min vän. Jag unnar alla att fira i dag, men själv är jag inte så förtjust i varesig mors eller fars dag. KRAM

2009-11-08 @ 12:17:27
URL: http://pixelochprosa.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0