Chocolatefrog

Rasande fart på dagarna just nu! Mycket att göra på dagarna och väldigt, väldigt trött på kvällarna. Och ändå blir det inte mycket värt att blogga om.
I måndags gjorde jag en glukosbelastning, dvs. ett test för att se om jag har graviditetsdiabetes. Det hade jag inte som tur var, men jag har höjda sockervärden så jag måste äta diabeteskost resten av graviditeten. Jag var också tvungen att göra det veckan före testet, så medan resten av familjen åt tårta på mors dag ute hos svärföräldrarna fick jag en alldeles egen skål med.... . Men den var väldigt fräsch och god, och det var väldigt omtänksamt av svärmor att göra den till mig. Fast det var väl inte jättefestligt direkt. Av Sanna fick jag en röd ros och maken köpte ett vackert, mörkrött hibiskusträd till mig i fredags.

I torsdags var det gårdsfest på dagis. Jag och maken var givetvis där. Det var fiskdamm och fika och poängpromenad. Sanna föredrog helt klart kärleksmumsen  men korv med bröd slank också ner!  Sanna förvånade oss mycket med att faktiskt följa med och sitta framme med barnen när det var dags för sångstund. Hon sjöng naturligtvis inte, men eftersom hon totalvägrade att ens gå med fram förra året så tyckte vi att det var ett stort framsteg! . Fast hon ser ju lite butter ut förstås... Vi gick poängpromenad också, och det var en mycket stolt Sanna som visade upp sitt tredjepris när jag hämtade henne i måndags! Sanna klarade faktiskt åtta av tio frågor alldeles själv (hon kunde till och med "spajdermannen"!), men jag tror det var pappas knappgissning i utslagsfrågan som avgjorde det hela!   Gräsmattegos!

På lördagen var vi på Liseberg med de nygifta och makens bror. Vi gjorde femkamp och Sanna visade stort intresse för att få vara med, så det fick hon såklart! Det ska nog bli en riktig femkampare av henne! Men det roligaste på Liseberg var nog allt bus hon gjorde med målare J. Hon hade sållat ut honom som sin favorit för dagen, hon ville åka allt med honom. Men han är inte så åk-glad och svägerskan kände sig lite åsidosatt, så hon lyckades nästla sig in på åkattraktionerna istället för sin man. Men målare J hade egna hyss för sig, bland annat att kittlas:  och någon egen lek de hade som gick ut på att Sanna kastade sin solhatt till målare J som sedan tog den på sig och Sanna skulle ta tillbaka den. Jag har inte koll på reglerna, men roligt hade de!  . Lite bus och mys med pappa hanns också med förstås:   . Men det var nära att vi inte kom iväg alls, för medan jag var uppe och gjorde mig iordning så var det några som däckade av i soffan... . Men det var inte så konstigt. Båda var uppe runt sex på morgonen och maken åkte iväg för att spela tennis i solhettan mellan tio och ett och Sanna hade kusinerna på besök på dagen, så jag var inte förvånad när jag hittade de där sömntutorna i soffan!

Stackars Sanna hade ingen bra kväll ikväll. Hon hjälpte maken att skruva upp min nya arbetsbänk i källaren efter middagen. Men efter en stund glömde hon att det numera fanns en bänk där, det har ju inte funnits något där på flera månader. Så hon rundar hörnet och får bänkkanten rakt i pannan. Stackars liten, det blir nog en rejäl bula imorgon. Men det slutade inte där. En halvtimma senare är jag och Sanna uppe i badrummet och gör henne iordning för natten. Jag såg att hennes ben var smutsiga, men jag hade ingen lust att tappa upp ett bad, så jag tog en handduk och började torka av hennes ben. Passar även på att lyfta upp hennes fötter för att tvätta av dem, och upptäcker då en flis i foten. Att ta bort flisor är det absolut värsta Sanna vet. Hon skriker och sparkar och gråter hysteriskt. Så tyvärr är det ett tvåföräldersjobb, där en av oss får hålla fast henne och den andra tar flisen. Det är jobbigt för oss alla tre och kräver en lång stunds gos i soffan efteråt. Men inte ens där tar det slut. När hon hade lugnat ner sig går vi till datarummet för att hämta plåster. Då halkar hon på sin Barbie-ryggsäck och dunsar i golvet. Med tre sådana pärser på mindre än en timma är det inte konstigt att hon blir otröstlig. Dessutom var hon redigt trött. Vid det laget var det definitivt läggdags, så vi satte på ett Lille Skutt-plåster och kröp i säng. I vanliga fall brukar vi läsa tre böcker, men ikväll somnade hon som en stock efter en. Stackars liten.

Imorgon är det min sista arbetsdag! Det känns lite vemodigt, men mest känns det otroligt skönt! Fogarna blir sämre för varje dag så det ska bli skönt att kunna vila lite mer. Från och med imorgon eftermiddag blir jag 100% mamma och fru! Godnatt!