Chocolatefrog

Vaknade imorse med världens ryggont. "Har motionerat för lite" tänkte käckpellen och snörde på sig gympaskorna när det var dags att leverera barnet till dagis. "Den vägen!" bestämde barnet  och pekade uppför den brantaste backen på Hisingen. Som tur var gick hon halva backen själv, sen blev hon trött och ville åka vagn. Det ville mamman också, men det var tydligen för mycket begärt att katten skulle knuffa oss båda uppför. Ju närmare dagis vi kom, desto mer började jag gå som en anka. Lämnade barnet och kvackade hemåt, ingen bättring, trots att lite rörelse brukar lösa upp kroppen. Nähäpp. Kom hem, åt frukost. Kunde inte resa mig från stolen. "Ta dig i kragen kvinna!" sa jag till mig själv, och med ett vänligt men bestämt tag i nacksömmen på tröjan reste jag mig upp och gick ner i källaren och tog en varm dusch och stretchade lite. Iväg till sjukgymnasten och fick nålar för nacken samt en undersökning av ryggen, men inte ens hon kunde hitta något fel. Fick några övningar att göra och åkte till jobbet. Upptäckte att jag glömt värktabletterna hemma, tjohej. Överlevde givetvis kvällen ändå men tyckte faktiskt lite synd om mig själv eftersom ingenting verkar hjälpa, snarare tvärtom. Dessutom var det mycket att göra på jobbet trots att vi har sommarschema och färre bokningar, så jag kunde inte smita undan till massagestolen som jag hade tänkt... Tur att det är arbetsdag imorgon också! Massagestol är verkligen en löneförmån! Det var iallafall väldigt skönt att komma hem och krypa ner i den stora sängen och vila lite. Och hur mycket jag än älskar och saknar mitt lilla yrväder så ska det bli skönt att få sova lite ifred. Förhoppningsvis har det gått över tills imorgon.