Chocolatefrog

Sanna kräktes sista gången halv fyra imorse. En timma senare somnade jag också. Vid sju vaknade hon och var törstig, först fick hon vatten och sen fick hon amma lite och det fick hon behålla. Vi somnade om och nio vaknade fröken, pigg och glad och ville gå ner till pappa. Mamman kände det som hon hade ett skottkärrelass grus i varje öga och en 150-kilos boaorm runt nacken. Ner till pappa med piggelinen och upp i säng med mamman. Sov till kvart i tolv. När jag kom ner hade Sanna ätit en halv rostad macka, en fjärdedels banan och var fullt sysselsatt med en päronsplitt. Hon hade varit jättego och snäll och pappa hade till och med fått städat (det visste jag innan jag kom ner för jag vaknade av dammsugaren...). Jag tog en snabb dusch, klädde på mig och sen åkte vi till mormor och morfar, för maken ville se på skidor innan hockeyn och så skulle det ju funka med lillans tupplur så det var lika bra att åka. SVT, vi måste snacka om det här med Vinterstudion. Det är värre än sportsöndagar och superfotbollshelger och os och vm och säckhoppning och gång och kast med liten boll. Hela helgerna fryser ju inne!
Men nu är vi hos mormor och morfar iallafall, lillan har sovit en stund och lever loppan med sina tålmodiga morföräldrar. Och dessutom får vi middag, köttgrotta. Varför är mat som man slipper laga själv (nästan) alltid godare?
Hej så länge!